Visa större: Vi är unikaEn wireframe för ”Din webbplats” med bildspel och rubriken VI ÄR UNIKA, texten ”Vi är oerhört unika och särskiljer oss från alla våra konkurrenter. Även om vår webbplats ser likadan ut.” och tre kolumner: Alltid. Tre. Kolumner. Idén lånad, med respekt, från Dave Ellis.
Visa större: Användarens resaEn kurva från start till mål med vägskyltar längs vägen och godisbitar utspridda runt omkring – vårt jobb är att sätta upp skyltarna, men vi har blivit experter på att lägga ut godis.
Visa större: Innehåll definierar struktur”Innehåll definierar struktur.” Bredvid: ”Inte tvärtom!” – med bokstäverna inklämda i en smal ruta.
Visa större: Vad är en innehållsprototyp?”En innehållsprototyp: Ett dokument med det innehåll användaren behöver för att uppfylla sina mål.” Nedanför ett textdokument med startsidans innehåll: Förälder, Sjuk, Arbetssökande.
Visa större: EgenskapernaLappar runt ett dokument: utgår från riktiga behov, är snabb och kostnadseffektiv, hittar inte på egenskaper, måste inte passa en struktur, gör att vi jobbar iterativt med innehåll, förstås av alla, är tillgänglig för alla att bidra (även användare), är guld värd för en visuell designer, är framtidssäker – stöd för tillgänglighet, plattformsoberoende, mobile first.
Visa större: Till och med en tweet”En innehållsprototyp kan användas för en webbsida, en app… ja, till och med en tweet.” Samma syfte och målgrupp, och tre versioner av texten som blir tydligare för varje varv.
Visa större: Syfte, värde och nyttaSidhuvudet i en innehållsprototyp: sida, syfte, för vem, vad personen vill göra, budskap, vad som ska hända, värde som erbjuds, mätbar nytta för organisationen och senast uppdaterad – ovanför sidans innehåll.
Visa större: Innehållet funkar överallt”Genom att först ta fram bra, strukturerat innehåll tillgodoser du den minsta gemensamma nämnaren i sättet som användaren konsumerar innehållet, vare sig det är en liten skärm, en textläsare eller en TV. Innehållet funkar överallt.”
Visa större: Från prototyp till formMin idéprototyp på enwebbsida.se/fk byggd från innehållet: Försäkringskassans fyra områden Förälder, Sjuk, Arbetssökande och Funktionsnedsättning som stora klickytor med var sin färg.
Visa större: Ditt innehåll kommer förändras”Med en innehållsprototyp jobbar du kollaborativt, iterativt, inkluderande, generöst och genomtänkt. Innehållet kommer inte först eller sist, det händer hela tiden – det är innehållet som är din verksamhet. Innehållet visar din avsikt.”
Om problemet med att ta fram visuell design innan innehållet är klart, så att innehållet måste pressas in i en illasittande kostym. Lösningen: börja med en innehållsprototyp som ger underlag för den grafiska formen. I september 2016 visade jag hur långt man kommer genom att, tillsammans med alla intressenter, arbeta enbart med text som designmaterial.
Läs mer
Jag inledde på lorem ipsum. Ingen spelar in Stranger Things och lägger till dialogen efteråt, och ingen bygger GTA utan manus. Ändå godkänns, byggs och testas webbplatser ofta innan någon har skrivit ett ord.
Användarens resa behöver vägskyltar, inte godis – puffar, ikoner och annonser som distraherar. Som en agilityhund som går vilse bland godbitarna.
Innehåll definierar struktur, inte tvärtom. Annars får man högerspalter som redaktörer måste fylla bara för att sidan ska se balanserad ut.
Innehållsprototypen: ett gemensamt dokument, gärna i Google Docs, med det innehåll användarna behöver för att nå sina mål. Snabb, billig, begriplig för alla och testbar med användare – och bra för tillgängligheten, med mobile first på köpet.
Syfte, budskap, värde och nytta skrivs överst på varje sida, och texten skrivs om iterativt – som när jag förbättrade en tweet live från scenen.
Ett genomarbetat exempel med Försäkringskassans innehåll: design som förstärker innehållet i stället för att fyllas med det. Färg i stället för ikoner för områdena, hela nyhetsrubriker och stora klickytor i mobilen.
”Det finns alltid innehåll” – den gamla sajten, konkurrenternas, eller börja skriva. ”Om man inte har en avsikt och kan kommunicera det i text, då är man bara väldigt duktig på att slösa pengar.”
Ett visuellt stöd för att peka och prata om AI-utvecklingens påverkan på allt från individens till omvärldens välbefinnande. Fritt att använda i egna presentationer, utbildningar och arbetsmöten, och att ladda ner som PDF. Finns även på engelska och franska.
Interaktiva kortlekar för kritiskt tänkande, fria att använda på arbetsmöten, i workshoppar och i undervisning: ämnen, utmaningar och frågor som stöd för bättre beslut i digital utveckling. På svenska på kort.axbom.se och på engelska på cards.axbom.com.
Avslutande keynote på Camp Digital den 3 juli 2025, på Royal Northern College of Music i Manchester: ett helt nytt föredrag om hur kartor och modeller förenklar världen på farliga sätt, och vad som går förlorat när vi litar för mycket på dem.
Under 2025 var jag med i Folkets AI-kommission, ett nystartat nätverk som vill att medborgare bereds mycket mer delaktighet och inflytande över ambitionerna att forma framtiden med ny teknik. Den 4 juni 2025 lämnade vi remissvar på SOU 2025:12, AI-kommissionens Färdplan för Sverige.
Föredrag på Internetdagarna den 25 november 2025, i passet ”Digital transformation med nya perspektiv – makt, konst och omtänksam innovation” som Terese Raymond från Digidel arrangerade, som placerade mig tillsammans med Simon Lindgren och Anne Kaun och med Johanna Koljonen som moderator. Med utgångspunkt i egotömning (ego depletion) använde jag smarta lampor för att visa hur digitaliseringen ökar antalet mikrobeslut och orosmoment i vardagen – och hur effektivisering och förenkling ofta blir tvärtom.
Ett samtal om bias i generativ AI: varför AI så ofta uppfattas som objektiv, hur den förstärker och återskapar fördomar, och hur vi kan förhålla oss kritiskt till den AI som allt oftare påverkar viktiga beslut.
Ett arbetsblad på en sida som hjälper team att planera, genomföra och utvärdera tester av AI-verktyg. Fritt att ladda ner som PDF eller PNG, och att använda och anpassa under CC BY-SA.
242. Digital etik | Per Axbom, rådgivare digital etik | Möjligheter och risker med AI
Ett samtal om digital etik i en tid då allt snurrar fortare: exploatering som grund för tekniken, upphovsrätt som en kommande stridsfråga och varför AI är mer än bara en hammare.
En 90 minuter lång interaktiv gästföreläsning på engelska på Berghs School of Communication, i Joe Macleods kurs kring hans koncept Endineering. Han bad mig prata om data, integritet och vikten av radering och avslut. Jag fokuserade på att designa för att användare dör: hur information kan hanteras, nås och tas om hand med omsorg när någon har gått bort, hur människor kan få mer kontroll över sitt innehåll och hur de närståendes förväntningar och behov kan mötas.
En affisch som svarar på påståendet att AI ”bara är ett verktyg”, inget annat än en hammare. Nio skador från generativ AI och djupinlärning, visade som en hammare du aldrig skulle köpa. Sidan förklarar varje ämne och har affischen som PNG och PDF. Fri att använda under CC BY-SA.
Ansvar för UX-strategi och design för Idrottsarenan, idrottsrörelsens nya verksamhetssystem som ersätter IdrottOnline i november 2026. Det samlar medlems- och organisationsdata, folkbildning, analys och ekonomiska stöd för 72 specialidrottsförbund, 19 distrikt och cirka 18 000 föreningar med omkring 3,1 miljoner medlemmar.
Ett diagram som visar relationerna mellan alla som är inblandade i att utveckla och använda AI: vem som finansierar systemen, vem som bygger och matar dem, vem som reglerar dem och vem som gynnas eller missgynnas. Något att peka på i samtal. Sidan förklarar varje grupp och har diagrammet som PDF. Fritt att använda under CC BY-SA.
Ett svenskt mjukvaruföretag inom finansbranschen, via Ambition Group · Sverige
Företaget var medvetet om digital tillgänglighet, men det var ännu inte en förmåga som aktivt byggdes in i tjänsterna som en del av befintliga arbetsprocesser. Tillsammans med Ambition Group föreslog vi fyra steg på ”vägen till förbättrad digital tillgänglighet”. Steg 1, en initial granskning, skulle ge underlag för förbättringsåtgärder och skapa medvetenhet om styrkor och svagheter, till hjälp för att justera framtida arbetsprocesser.
Ett diagram med 18 skador som vi redan ser med AI, som hjälper team att prioritera sitt arbete med ”smarta” verktyg och planera hur skadorna kan begränsas. Sidan förklarar varje element och har diagrammet att ladda ner som PNG och PDF. Fritt att använda under CC BY-SA.
Internetdagarna (Internetstiftelsen) · Internetstiftelsen, Stockholm (sändes digitalt)
AI och människor – teknikens fram- och baksidor
En föreläsning på Internetdagarna 2023, på plats hos Internetstiftelsen och sänd till publiken digitalt, i spåret ”Få koll på de viktigaste tekniktrenderna”: hur vanliga människor påverkas av AI, vad verktyg som ChatGPT egentligen är, och hur man undviker att skapa nya problem samtidigt som man försöker lösa andra.
Mitt första uppdrag för Riksidrottsförbundet, från hösten 2023: den övergripande strategin för ett nytt verksamhetssystem för idrottsrörelsen, och specifikt en plan för framtidens bidragshantering (Ekonomiska stöd) – hur förbund, distrikt och föreningar söker, får och återrapporterar bidrag.
En kommunikationsmodell för människa–AI-interaktion: vad som påverkar indata från människan, utdata från datorn och vad människan sedan gör med svaret. Används inom införandeplanering, designbeslut, kommunikativa insatser och utbildning. Diagrammet är fritt att ladda ner som PDF eller PNG, och att använda under CC BY-SA.
Ett samtal, just när hela landet blivit Chat GPT-tokigt, om vad problemet med Chat GPT egentligen är: en AI-bot som pratar med dig som en människa och kan skriva allt från affärsplaner till skoluppsatser.
Min replik på SvD Debatt den 9 juli 2023, på Mathias Sundins ”Vi behöver inte någon AI-paus”: ”Det är inte skrivet i sten att AI:s fördelar kommer överträffa nackdelarna. Det är därför regleringar behövs, för att säkerställa en riktning som mildrar skada och skapar nytta för flertalet, inte fåtalet.”
Skrivande
Digital etik
Ansvarsfull AI
Citat
2023
Den makt vi har som digitala kreatörer är betydande, liksom risken för skada. Genom att ta ansvar för vår makt kan vi inte bara mildra negativ påverkan utan också bygga kunskap för att utveckla våra digitala tjänster på nya och omtänksamma sätt.
En föreläsning online för Vattenfall den 14 november 2023, via mitt eget företag – tillbaka hos energibolaget där jag var konsult 2005–2010. AI ur ett människorättsperspektiv: vad som kan gå fel, vem som bär ansvaret och hur man säkerställer en trygg och nyttig användning. Föreläsningen var på engelska.
Ett eget initiativ: en lösning för hur inloggning med QR-kod (BankID, Freja eID) kan fungera för människor med nedsatt syn. I en film visar jag problemen och en möjlig lösning, med en klickbar demo – idén går att börja använda redan idag. Efter det började många varianter av lösningen användas på många webbplatser.
Why I left algorithm-based social media and what happened next
Ett 15 minuter långt föredrag på ett event för Ambition Empower 2022, efter att jag lämnat Facebook, Instagram, Twitter och LinkedIn: varför jag lämnade algoritmbaserade sociala medier, och hur det fungerar för en egenföretagare. Berättat med ett dockhus fullt av figurer – och en Nalle Puh.
Keynote på Front Conference i Zürich den 26 augusti 2022: en praktisk och konkret introduktion till digital etik och ansvarsfull innovation för alla som designar och bygger digitala produkter.
En fri, oberoende serie som jag tecknade och publicerade på egen sajt från maj 2022 till juni 2023: impalan Pala och elefanten Ellie pratar om teknik, medan gamen Vlad tittar på från ett träd. Åtta stripar i fyra rutor – var och en med fullständig bildbeskrivning – om övervakning, krypto, ansiktsigenkänning, ”autonoma” prylar, fågelsajten och AI. Striparna är på engelska.
En intervju för den slovenska podden Citizen D, om etisk teknikutveckling och om att främja designetik. Citizen D intervjuar experter om aktuella frågor i informationssamhället och medierna.
Altitude Meetings och Raoul Wallenberg-institutet · Stadshallen, Lund
What does AI have to do with Human Rights?
Den första talaren i Raoul Wallenberg Talks, en föreläsningsserie om mänskliga rättigheter i nya Stadshallen i Lund, den 20 januari 2022. Teknik är ofta drivkraften som för samhället framåt – så vad har den med mänskliga rättigheter att göra, och hur används den för att hålla tillbaka dem?
Rätt frågor för moralisk styrning i varje steg av designprocessen. The Trouble Diamond gör etisk bedömning till en naturlig del av dubbeldiamanten, med en fråga per steg. Finns att ladda ner som PDF eller högupplöst bild att sätta upp på väggen. Bild och text finns bara på engelska.
Spårledare för ”Design Ethics = Good Business” i Ambition Empower, ett årslångt kompetensutvecklingsprogram i små steg, från augusti 2021 till juni 2024 – tillsammans med Kim Goodwin, Susan Weinschenk och Chris Noessel, som ledde de andra spåren.
Inera / 1177, som underkonsult till HiQ · Stockholm
Ansvarig för användarupplevelse (UX), flödesbeskrivningar och instruktionsmaterial (både digitalt och tryckt) för tjänsten Egen provhantering under covid-pandemin.
Ett diagram med 32 element i sex sektioner som sammanfattar de många sätt digitalisering kan orsaka skada, som stöd för moraliska överväganden inom tech. Sidan förklarar varje element och länkar till en högupplöst PNG och en PDF. Fritt att använda under CC BY-NC-SA.
Lisa Welchman och Andy Vitale pratar med mig om min forskning och mitt arbete med designetik, min första dator och mina erfarenheter av Clubhouse, en av de nyare sociala plattformarna då.
Hur arbeta tillgängligt när teknik och digitalisering utvecklas fortare än lagen?
En inspelad expertföreläsning som inledde ett av temaspåren på Digin, PTS nätverksdag om digital inkludering och tillgänglighet, våren 2020. Jag resonerade om utmaningar, fallgropar och risker – och möjligheter – när tekniken förändras snabbare än lagstiftningen. Sedan var jag med live när deltagarna diskuterade vidare.
Min personliga podd om ny teknik och mänskliga rättigheter: utvalda blogginlägg inlästa och förhöjda med ljudeffekter och källmaterial, så att texterna når även dem som hellre lyssnar. En engelsk tvilling, Carefully with Per Axbom, har de engelska inläggen.
En animerad förklaringsfilm (2:50) för Acceptus tjänst e-Brev: vårdgivare skickar patienternas kallelser digitalt, direkt från journalsystemet TakeCare, via Kivra. Patienter som inte har Kivra får brevet som vanlig post, utan att någon behöver göra något extra. Första versionen 2020, uppdaterad 2024.
Ett samtal om digital omtanke, idén bakom min bok med samma namn: att ta ansvar för det man skapar genom att förstå alla som påverkas, inte bara de tänkta användarna.
Att rita för att förstå, och för att hjälpa andra förstå: systemkartor, mindmaps och modeller som jag tagit fram och delat fritt – från komplexiteten i att hantera en pandemi till fediversums många grenar. Fler av dem har egna kort.
#30 Uncut: ”Vi skulle egentligen behöva pausa”. Per Axbom om ansvar och etik inom digital utveckling
Ett samtal om ansvar och etik inom digital utveckling: vem bär ansvaret när något går fel, de som byggt tjänsten eller de som använder den? Och hur kan vi som jobbar med UX, och ofta är först att se problemen, lyfta frågan i ett team eller en organisation?
First, Design No Harm (What Design Can Learn From Medical Ethics)
Ett känslosamt föredrag på UX Copenhagen 2020, som hölls online på grund av covid. Det börjar i en berättelse om övergrepp – pennalism på en internatskola – och systemen som stöttar dem. Som designer har vi makten att göra övergrepp; hur medvetna är vi om när det händer? Och vad kan design lära av medicinsk etik?
Making Friends With… Per Axbom at UX Copenhagen 2020
Ett samtal om hur komplex etik i design är, inspelat när UX Copenhagen 2020 flyttade ut på nätet. Det första i Tech for Good Lives serie ”Making Friends With…” med konferensens talare.
Sveriges Kommuner och Landsting (SKL), sedermera Sveriges Kommuner och Regioner (SKR) · Stockholm
SKL:s webbteam gjorde användningstester, men ofta ad hoc och med mycket tid till att klura ut hur. De bad mig om en enkel manual eller checklista för att snabbt komma igång. Jag tog fram en guide för användarinsikter, byggd som en webbplats: ett referensunderlag för att välja rätt sätt att samla in information inför designbeslut, hypoteser och utvärderingar, som kunde delas med alla som driver digitala satsningar inom organisationen.
Ett föredrag skräddarsytt för Internetdagarna 2019, i spåret om digital etik och moral, på inbjudan av Social by default (Sarah Larsson Bernhardt och Niclas Strandh). Det är den mest emotionellt starka föreläsning jag komponerat och hållit: om vad som händer när människor slutar ifrågasätta systemen de bygger – och vad som krävs för att handla som människa.
Handbok, utgiven av Eget förlag på svenska och engelska
En handbok för alla som vill att digitalisering ska ta bättre hänsyn till välbefinnande, inkludering och social påverkan – med praktiska verktyg att börja använda direkt i projekten. Utgiven 2019 i serien Kunskap på nolltid, och samtidigt på engelska som Digital Compassion, i översättning av Neil Betteridge.
En del av Första linjens digitala vård: en digital symtomguide där människor beskriver sina symtom för en chattrobot och vägleds till rätt vårdnivå – från egenvård till 112. Under 2019 byggdes ett första proof of concept som testades med människor runt om i Sverige.
Två dagar på World IA Day Switzerland, 22–23 februari 2019, med det globala temat ”Design for Difference”: lunchkeynoten ”So… you think you’re a good person” på Zürcher Hochschule der Künste, och halvdagsworkshoppen ”Mostly Harmless: Design for Digital with a Conscience” dagen innan. Tillsammans med Sarah Barrett och Jorge Arango, som höll de andra keynoterna.
Inera / 1177, som underkonsult till HiQ · Stockholm
En del av programmet Första linjens digitala vård: att sjuksköterskor på 1177 Vårdguiden på telefon kan be den som ringer att skicka en bild eller starta ett videosamtal – direkt från samtalet, där den som ringer loggar in i sin egen telefon.
Ett samtal om digital etik inom design och UX: riskerna med helt friktionsfria tjänster, som uppstår i bolagens jakt på så många konverteringar som möjligt, och hur du skapar mer inkluderande tjänster.
Mostly Harmless: Design for digital with a conscience
En workshop på EuroIA Summit i Dublin den 28 september 2018: hur man för in etiskt, hållbart och inkluderande tänkande i designprocessen. Jag höll ”Mostly Harmless” igen på World IA Day i Zürich i februari 2019.
Lärare i designetik på Nackademins yrkesutbildning till UX-designer 2018–2025, med kursen Ethics in Design. Tankekartan om digital etik började som kursplan för kursen.
Manage misusability: design for digital with a conscience
En halvdagsworkshop på Interaction 18, Interaction Design Associations konferens i Lyon, den 5 februari 2018: hur man på ett mycket praktiskt sätt för in etiskt tänkande i sin nuvarande designprocess – och känner sig mycket bättre med det arbete man gör. Mer än hälften praktiska övningar.
UX Lead i Ineras program Första linjens digitala vård, 2018–2022: designstrategi, behovsundersökningar och analyser, och visuella förklaringar i bilder, filmer och prototyper – för att hjälpa människor hitta rätt vård, digitalt, efter behov och brådska.
Feira do Polo Digital de Manaus · Manaus, Brasilien
Mostly Harmless: Design for digital with a conscience
Ett föredrag på den första Feira do Polo Digital de Manaus i november 2018, mitt i Amazonas regnskog: om digital etik, och varför vi måste ompröva kartorna vi använder om vi vill nå dit vi vill.
En modell för att kartlägga alla som påverkas av det du designar, inte bara dem du designar för. Ritad som ett pandaansikte: deltagare, inkluderade, exkluderade, oönskade, och de som skadas trots goda avsikter. Gjord för mina workshoppar i etik och senare en del av handboken Digital omtanke. Fri att använda, med angivande av källa.
Ett föredrag på den första STHLM Xperience Conference, på World Usability Day 2018 med temat ”Design for Good or Evil”. Berättat med ett Gremlins-tema – Gizmo och Stripe, som jag själv ritade i Keynote med pennverktyget.
#200 Retrospective with James Royal-Lawson & Per Axbom
I UX Podcasts 200:e avsnitt vändes rollerna: Lisa Welchman och Anna Dahlström var programledare, och min medprogramledare James Royal-Lawson och jag var gäster. Nästan fem dygn poddinnehåll, inspelat under sju och ett halvt år.
Det osynliga problemet med sagolika användarupplevelser
Ett föredrag på WSA-dagen den 31 januari 2018: med inspiration från beteendevetenskapen har yrkesverksamma inom digital design blivit allt mer fokuserade på att styra människor till att agera som vi vill. Men när vi tar bort alla barriärer och levererar den sagolika upplevelsen av att kräva minimalt med hjärnkapacitet för att röra sig framåt, så överger vi vårt löfte om att hjälpa människor välja det som är bäst för dem.
Föredrag, föreläsningar och utbildningar för företag, myndigheter och skolor – från poddande och design thinking till tillgänglighet, inkluderande design och AI-etik. De större konferensföredragen har egna kort.
Ett föredrag om etik i design på EuroIA Summit i Stockholm i september 2017. Sextio år efter att Vance Packards klassiker The Hidden Persuaders avslöjade ”motivationsforskningen” används många av samma tekniker utan att tveka för att få användare av digitala produkter att prenumerera, klicka, skrolla, köpa och bjuda in.
Ledamot i ledningsgruppen för Nackademins yrkesutbildning till UX-designer 2016–2022 – med och formade vad blivande UX-designer lär sig. Jag undervisade också i designetik på utbildningen 2018–2025.
Ett föredrag på UXLx i Lissabon den 26 maj 2016, den engelska versionen av ett föredrag som började som ett blixttal på UX Open i Stockholm: när vi tar bort alla hinder och designar den sagolika upplevelsen kan vi överge vårt löfte om att hjälpa människor välja det som är bäst för dem.
Ledamot i advisory board för en masterutbildning i informationsarkitektur på Högskolan i Jönköping – där jag tog min kandidatexamen i medie- och kommunikationsvetenskap 1995, och senare undervisade en kurs i digital kommunikation (2010).
En nationell vårdplattform. Utmaningar & konkreta tips för framgång i stora projekt
Med utgångspunkt i utvecklingen av den nya nationella vårdplattformen Stöd och behandling delade jag i oktober 2016 med mig av erfarenheter och tips kring hur man får stora projekt att fungera över tid och bli användarcentrerade på riktigt.
STIMDI, Sveriges tvärvetenskapliga intresseförening för människa-dator-interaktion, har delat ut sitt stora pris sedan 1997 – tidigare pristagare är bland andra Jonas Löwgren, Kia Höök och Jan Gulliksen. Jag fick det på World Usability Day den 10 november 2016, två minuter efter att jag gått av scenen efter ett föredrag om etik.
Om problemet med att ta fram visuell design innan innehållet är klart, så att innehållet måste pressas in i en illasittande kostym. Lösningen: börja med en innehållsprototyp som ger underlag för den grafiska formen. I september 2016 visade jag hur långt man kommer genom att, tillsammans med alla intressenter, arbeta enbart med text som designmaterial.
Föreläsande
Skrivande
Interaktionsdesign
Omdöme
2016
“Du kan inte önska dig ett bättre utifrån-perspektiv än du får av Per Axbom.
Du kan inte önska dig ett bättre utifrån-perspektiv än du får av Per Axbom. Han har varit fenomenalt hjälpsam i att delge mig den typ av insikter som bara någon med hans särskilda mix av verklig erfarenhet och naturliga nyfikenhet kan.
Ett föredrag – eller snarare en tirad – om etik på STIMDI:s kväll för World Usability Day i Stockholm den 10 november 2016, om det etiska ansvaret hos dem som arbetar med UX. Två minuter efter att jag gått av scenen tilldelades jag STIMDI:s stora pris.
Utbildad coach i Leapfrogs ACC-ackrediterade coachutbildning. Jag coachar individer och team, i ledande såväl som juniora roller, och arbetar enligt den etiska kod som ICF (International Coach Federation) satt upp.
Det osynliga problemet med sagolika användarupplevelser
Ett blixttal på UX Open, en okonferens för UX-communityt i Stockholm, den 16 oktober 2015 – ett av 16 blixttal inför fler än 180 deltagare. Starten för sagoföredraget: när vi designar bort alla hinder kan vi sluta hjälpa människor att välja det som är bäst för dem.
Stockholms läns landsting, som underkonsult till Softronic
En klickbar prototyp för Katalogadministration, som blev ett riktigt verktyg: vyn där en vårdenhet – här Vivalla vårdcentral i Örebro – håller sina uppgifter aktuella, hämtar data från HSA-katalogen och rapporterar uppgifter som är fel eller saknas. I filmen förklarar jag själv prototypen (8:43).
Enklast vinner! Från höstack till syskrin på skl.se i 3 steg
Den 27 november 2014 berättade Tomas Johansson Haavik, webbstrateg på SKL, och jag om nya skl.se, som jag var huvuddesigner för, och om hur vi arbetade strategiskt med innehåll och design för att ge användarna det de behöver. Sitevision gav oss talarplatsen efter att skl.se utsetts till Bästa offentliga webbplats på Sitevisiondagarna.
En kostnadsfri guide till digital tillgänglighet på digitill.se: alla 13 riktlinjer i Web Content Accessibility Guidelines (WCAG) förklarade på ett enkelt sätt, med exempel – så att vem som helst kan börja bidra till mer tillgängliga digitala tjänster, och ställa krav på dem som bygger och förvaltar dem.
Stockholms läns landsting och Inera – som underkonsult till Softronic, senare Omegapoint och HiQ
Fem år med den nationella e-tjänsten för stöd och behandling, från förstudien 2013 till lansering: en plattform där vårdgivare bygger stöd- och behandlingsprogram, som internetbaserad KBT och psykoedukationskurser, för sina patienter. Projektet som styrde mig mot digital etik.
En upplevelsemodell för att utforma digitala tjänster på ett holistiskt och strukturerat sätt – som verkligen hjälper de människor du vill nå. AceAwe (”Ace your service, awe your users”) beskriver hela upplevelsen som en cirkel i sex steg: Attract, Clarify, Enable, Adapt, Wow och Extend.
Trådmodeller och prototyp för SKL:s nya externa webbplats, med användningstester, idémöten och workshops. Nya skl.se fick pris som Sveriges bästa offentliga webbplats på Sitevisiondagarna den 7 oktober 2014.
Eliminate Design – a rant about the responsibility of UX professionals
Ett blixttal på User Experience Lisbon i maj 2013: att kasta sig direkt in i att skissa trådmodeller gör att vi sviker användaren och tappar bort det verkliga problemet. Skärmen ska inte pekas ut som det främsta mediet för människocentrerad design – och det är UX-ledarens uppgift att se till att den inte gör det. Inspelat med en iPhone från publiken.
Föreläsande
Användarundersökningar
Digital etik
Omdöme
2012
“Per har ett enormt kunnande inom användbarhet.
Per har ett enormt kunnande inom användbarhet. När vi skulle göra om vårt webbverktyg var Pers input avgörande för att skapa en lättanvänd upplevelse. Är enkelhet och intuitiva gränssnitt viktigt för er, anlita Axbom Innovation!
Mellan 2012 och 2019 ritade jag sketchnotes live på konferenser – oftast ett föredrag per iPad-skärm, publicerat direkt efter passet. Den första samlingen, från UXLx 2012, hade fått över 34 000 visningar på SlideShare i februari 2013. Mina favoriter är de senaste, från UXLx 2019.
Visuellt tänkande & infografik
Workshops & facilitering
Skrivande
Omdöme
2012
“Sista passet var förmodligen (ett av de) bästa på hela konferensen.
Sista passet var förmodligen (ett av de) bästa på hela konferensen. Tack för boken! Den ska ligga bredvid sängen och hålla mardrömmarna borta.
— Bettina Braesch, efter Scandinavian Developer Conference, april 2012
En infografik om dem som står utanför internet i Sverige – 1,2 miljoner människor, 14 procent av befolkningen över 12 år – byggd på .SE:s årliga undersökningar. Mitt bidrag till kunskapsspridningen om de som hela tiden riskerar att bli bortglömda, publicerad med fullständig bildbeskrivning och fri att ladda ner, och sedan på uppdrag av kampanjen för digital delaktighet, Digidel 2013.
Visuellt tänkande & infografik
Tillgänglighet
Digital etik
Omdöme
2012
“Personlig, kunnig och engagerande.
Personlig, kunnig och engagerande. Per kan man alltid lita på och de gånger vi har jobbat med honom har han levererat över förväntan.
— Funda Denizhan, Manager User Experience, Valtech
Expertgranskning, ny interaktionsdesign och åtgärdsplan för Prosocyal, ett webbverktyg som företag använde för att bevaka och hantera sina sociala medier.
Interaktionsdesign
Användarundersökningar
Visuellt tänkande & infografik
Omdöme
2012
“Per Axbom har under det senaste året hjälpt oss att utveckla olika tjänster för…
Per Axbom har under det senaste året hjälpt oss att utveckla olika tjänster för att säkerställa att personer som utsatts för brott får information om sina rättigheter. Per har i detta arbete inte bara varit kunnig och kreativ utan även djupt engagerad. Vi är mycket nöjda med hans arbete och kan varmt rekommendera honom!
— Magnus Lindgren, generalsekreterare, Stiftelsen Tryggare Sverige
Ace your website. Awe your users. 7 steps to master UX.
Ett föredrag den 16 april 2012 i det nya spåret om användbarhet och interaktionsdesign på Scandinavian Developer Conference: att komma i rätt sinnesstämning för att glädja användaren, så att en digital tjänst kan bli ”början på en vacker vänskap”. Byggt på upplevelsemodellen AceAwe – sex steg och ett till – med många webbformulär som exempel.
Vann SEB Innovation Awards i oktober 2012 – bankens årliga pris sedan 2010 för en idé som kan utveckla kundupplevelsen inom bank. Min idé: ”en robotvän som håller koll åt dig” – lös vardagsproblem med pengar som skapar stress, med information banken redan har.
Visuellt tänkande & infografik
Interaktionsdesign
Strategisk rådgivning
Omdöme
2012
“Jag har anlitat Per vid ett flertal tillfällen som sakkunnig, när vi i våra…
Jag har anlitat Per vid ett flertal tillfällen som sakkunnig, när vi i våra nätverk för ägarledare har berört social media och kommunikationsstrategi som temafrågor. Pers styrka och förmåga är att han lyssnar, reflekterar och sakligt delar med sig av sin kunskap. Att han dessutom gör det med en ödmjuk framtoning ökar hans trovärdighet att förmedla värde.
Inera och Stockholms läns landsting – som underkonsult till Valtech, Softronic, Omegapoint och HiQ
Fler än tio projekt inom hälso- och sjukvård för 1177 och Inera, bland annat e-tjänsten för stöd och behandling, Högkostnadsskydd, Tidbokning och, under covid-pandemin, Egen provhantering.
Interaktionsdesign
Användarundersökningar
Förklaringsfilm
Omdöme
2011
“Per Axbom har en sällsynt värdefull kombo i att kunna tala med teckisar på…
Per Axbom har en sällsynt värdefull kombo i att kunna tala med teckisar på teckisarsvis samtidigt som han fångar, förstår, översätter och förmedlar från kommunikatörernas perspektiv. Guld värt! Dessutom är han nyfiken på allt – en cool, schysst och kompetent kille!
— Eva Stattin, Vattenfall AB och Universum Communication AB (har anlitat mig vid flera tillfällen)
Ny webbplats, nya kanaler i sociala medier och utbildning av teamet, och sedan ansvar för alla digitala medier under Almedalsveckan.
Strategisk rådgivning
Undervisning
Skrivande
Omdöme
2011
“Axbom har som konsult tillfört nyckelkompetens i olika webbprojekt de senaste…
Axbom har som konsult tillfört nyckelkompetens i olika webbprojekt de senaste åren. Han har suttit med som stöd och vägledare i utvecklingsprojekt samt agerat rådgivare i olika webbstrategiska frågor.
Grundare, producent och programledare för UX Podcast tillsammans med James Royal-Lawson, 2011–2025. 339 avsnitt och mer än 3 miljoner nedladdningar, med intervjuer med många av den digitala designens mest intressanta tänkare.
Podcast
Föreläsande
Digital etik
Omdöme
2011
“Vi anlitade Per för en översyn av vår webstruktur samt rekommendationer…
Vi anlitade Per för en översyn av vår webstruktur samt rekommendationer avseende förbättringar med avseende på användarvänlighet, navigation och tydlighet. Per var en enormt kunnig och effektiv resurs och levererade input av allra högsta kvalitet som varit av högsta värde i vårt förändringsarbete.
Stockholms läns landsting och Inera – som underkonsult till Valtech, senare Softronic
Från 2011, via Valtech: en komplett översyn av minavardkontakter.se – e-tjänsterna där invånare loggar in för att ha kontakt med vården – som en del av Virtuell Portal 2.0, nästa version av 1177 Vårdguidens e-tjänster: startsidan, tidbokningen, inloggningen och möjligheten att agera för någon annan.
Interaktionsdesign
Användarundersökningar
Workshops & facilitering
Omdöme
2011
“Enkel och okomplicerad att göra affärer med.
Enkel och okomplicerad att göra affärer med. Engagerad, pålitlig och plikttrogen. Kreativ, nytänkande och sunt ifrågasättande.
Anlitad som extern föreläsare när Universum ville utveckla hela organisationens arbete med sökordsoptimering och att skriva för webben: utbildning för omkring 40 personer, på plats i Sverige och via länk till de andra marknaderna.
Kortare uppdrag från tiden runt starten av mitt eget företag, Axbom Innovation AB (grundat 2010): expertgranskningar, interaktionsdesign, workshops och beställarstöd vid köp av webbtjänster.
Stockholms universitet – via XLENT Consulting Group, sedan Axbom Innovation AB
Strateg och upplevelsedesigner åt Naturvetenskapliga fakulteten, kring den tryckta katalogen och nyrekrytering via alternativa kanaler: jag kartlade hela resan för blivande studenter, från femte klass till antagning, och omsatte den i en strategi och nya digitala tjänster.
Svensk Byggtjänst – via XLENT, sedan Axbom Innovation AB
Rådgivning och representant som sakkunnig, via mitt eget företag Axbom Innovation AB, vid återkommande workshops och arbetsmöten, som stöd i utvecklingsprojekt och webbstrategiska frågor.
Mellan 2010 och 2011 ansvarade jag för Webbcopy 2.0, en tvådagarsutbildning i att skriva för webben som utbildningsföretaget Ability Partner gav två gånger om året.
Nytt gränssnitt för det digitala verktyg som större delen av bilbranschens säljare använder för att kartlägga behov och skicka ut kampanjer.
Interaktionsdesign
Workshops & facilitering
Strategisk rådgivning
Omdöme
2010
“Per fick ”högsta betyg” av universitetets webbredaktörer och redaktörer för…
Per fick ”högsta betyg” av universitetets webbredaktörer och redaktörer för sociala medier vid en internutbildning som gavs inom Stockholms universitets kommunikationsnätverk.
— Marie Jackalin, huvudredaktör för su.se, Stockholms universitet
Ett fastprisuppdrag 2010: en ny WordPress-baserad webbplats med koppling till sociala medier och bildpublicering via Flickr – från installation och design till flytt av innehåll och domän.
Jag ansvarade för planering, genomförande och examination av en 5-poängskurs i digital kommunikation, på engelska för 120 studenter inom programmet medie- och kommunikationsvetenskap. Det var det första uppdraget för Axbom Innovation AB, företaget jag startade 2010 – på högskolan där jag själv tog min kandidatexamen 1995.
Undervisning
Omdöme
2010
“Per har en fantastisk förmåga att tänka interaktivt.
Per har en fantastisk förmåga att tänka interaktivt. Omsätta idéer till användbara lösningar på nätet och moderna sätt att kommunicera på i bruset.
Runt 2009–2012 var webbformulär en av mina specialiteter: den del av en webbplats där besökaren går från fönstershoppare till att faktiskt göra något – köpa, boka, ta kontakt. Jag skrev om dem, gjorde om dem och föreläste om hur man utformar formulär så att fler fyller i och skickar dem.
Min andra podd (2009): varje fredag en kort intervju med en aktuell och spännande person ”i bubblan” – svenska internetentreprenörer, utvecklare och tänkare. Efterföljaren till Webbtrender och steget före UX Podcast.
De flesta som besökte Intrum Justitias svenska webbplats hade skulder. 2008 gjorde jag förstudien för en ny sajt just för dem – om att förebygga skulder, förbereda sig inför lån och klara sig när man är skuldsatt – och stöttade sedan projektet tills sajten lanserades som My Money (mymoney.intrum.se).
En debattartikel i branschtidningen Computer Sweden, publicerad på sidan 2 den 31 oktober 2007: sökmotoroptimering är fult, eftersom manipulerade sökresultat hindrar sökmotorerna från att ge människor det mest relevanta – och riskerar att göra dem till ännu en reklamkanal. Användbarhet och tillgänglighet ska gå först.
Månatliga artiklar i Datormagazin, Sveriges största magasin för datoranvändare – tidningen jag som ung datanörd på 80-talet trånade efter och frossade i varje månad. Varje artikel beskrev ett aktuellt interaktivt webb 2.0-fenomen och hur man tillämpar det, komplett med kodexempel, och satte in Ajax-lösningen i ett sammanhang som var relevant ur användbarhets- och tillgänglighetsperspektiv.
Vattenfall, koncernstab kommunikation – via Lumano, XLENT och Axbom Innovation AB · Stockholm
Fem år med ett av Europas största energibolag: användbarhet och tillgänglighet för vattenfall.com och vattenfall.se, och sedan rådgivare åt koncernstab kommunikation kring webbstrategi och sociala medier.
En debattartikel i Computer Sweden den 24 mars 2004: en enkät är lämplig för att undersöka attityder men säger inget om webbplatsers användbarhet. När jag iakttog hur människor använde en webbtjänst såg jag skillnader mellan vad de sa om användbarheten och hur de faktiskt gjorde.
Pharmacias svenska verksamhet förde samman sina tryckta och digitala interna kanaler i ett gemensamt informationssystem, Phorum Cross Media. Tillsammans med kunden var Lumano med och formulerade projektet, och sedan starta, bemanna, driva och utvärdera det.
Granskningar, användartester, fokusgrupper och strukturarbete för en lång rad organisationer i början av 2000-talet, oftast med en konkret åtgärdsplan som resultat.
Ericsson Data och Ericsson Business Consulting · Stockholm
Jag började som webbdesigner på Ericsson 1998: tidigt webbarbete inne i företaget, bland annat första gången Ericsson sände sin presskonferens live över internet.
Min blogg och mitt nyhetsbrev om teknikens mänskliga påverkan, med essäer om digital etik, UX, tillgänglighet och vad designbeslut får för konsekvenser i verkligheten. Jag började skriva på nätet i dagboksform 1997, några år innan ordet ”blogg” myntades. I dag publicerar jag på svenska (axbom.se) och engelska (axbom.com), med nästan 1 000 inlägg sammanlagt.
Jag byggde den första webbplatsen för Stockholms Studenters Idrottsförening – på ssif.su.se, med information för 30 000 studenter i Stockholmsområdet, från att registrera adressen till att bygga kontaktformulär och utbilda dem som skulle publicera.
Egen firma, vid sidan av jobben som informatör på Stockholms universitets studentkår och på SSIF
Där det började: en liten sidoverksamhet där jag byggde webbsidor. Tre kunder – bland dem en resebyrå och Compatec – som jag hjälpte att lägga ut sitt broschyrmaterial på nätet.
Inget arbete, men en glimt av hur tidigt datorer, animation och kommunikation fångade mitt intresse: tre korta filmer jag gjorde som tonåring 1988 – en stop motion-film med en gosegorilla i huvudrollen, och två animationer ritade på min hemdator Atari 600XL.
Förklaringsfilm
Visuellt tänkande & infografik
Inget matchar filtren. Prova att ta bort en kompetens eller rensa sökningen.
En animerad förklaringsfilm (2:50) för Acceptus tjänst e-Brev: vårdgivare skickar patienternas kallelser digitalt, direkt från journalsystemet TakeCare, via Kivra. Patienter som inte har Kivra får brevet som vanlig post, utan att någon behöver göra något extra. Första versionen 2020, uppdaterad 2024.
Visa större: Bild: Konkret tillgänglighetVad tillgänglighet betyder för den som bygger digitala verktyg för företagare: den som inte ser ska kunna få innehåll uppläst och navigera; den som ser dåligt ska kunna zooma utan att detaljer försvinner; den som inte kan använda mus ska kunna använda tangentbordet; den som lätt blir överväldigad behöver avskalade gränssnitt och pauser utan att förlora data; enkla förklaringar; och skillnader som inte bara bygger på färg. Med ett foto av en man i rullstol som arbetar vid en dator.
Visa större: Bild: Fler personer får fördelarAtt bygga för tillgänglighet gynnar alla som drabbas av till exempel nedsatt syn, rörelseförmåga eller stress – ljudböcker och tal-till-text används i dag av alla. Med ett foto av en stressad kvinna vid en laptop: den som är stressad eller sitter uppe sent har svårt att urskilja siffror och gör fel; att designa för sensorisk överbelastning ger en bättre upplevelse för alla, och färre fel.
Företaget var medvetet om digital tillgänglighet, men det var ännu inte en förmåga som aktivt byggdes in i tjänsterna som en del av befintliga arbetsprocesser. Tillsammans med Ambition Group föreslog vi fyra steg på ”vägen till förbättrad digital tillgänglighet”. Steg 1, en initial granskning, skulle ge underlag för förbättringsåtgärder och skapa medvetenhet om styrkor och svagheter, till hjälp för att justera framtida arbetsprocesser.
Läs mer
En granskningsguide och checklista utifrån egenskaperna hos företagets produkter, kriterierna i European Accessibility Act och insikterna från själva granskningarna.
Granskning av ett urval befintliga produkter och tjänster, för att få konkreta exempel på utmaningar och förbättringsområden.
En åtgärdsplan utifrån granskningarnas resultat, med rekommendationer för nästa steg och förslag till prioritering.
Coachning av teamet: gå igenom resultaten tillsammans, hjälp att använda verktyg för tillgänglighetsgranskning och att planera egna granskningar.
Målet var att möta kommande tillgänglighetskrav och framtida teknikskiften med upparbetade processer – och att nå fler användare.
Visa större: Arbetsbladet för AceAweArbetsbladet för ACEAWE: en cirkel i sex delar – Attract, Clarify, Enable, Adapt, Wow och Extend – var och en med en liten teckning och rader att skriva på.
En upplevelsemodell för att utforma digitala tjänster på ett holistiskt och strukturerat sätt – som verkligen hjälper de människor du vill nå. AceAwe (”Ace your service, awe your users”) beskriver hela upplevelsen som en cirkel i sex steg: Attract, Clarify, Enable, Adapt, Wow och Extend.
Läs mer
Jag hade använt varianter av modellen i workshops och föreläsningar i mer än två år innan jag delade den på bloggen i januari 2013.
En serie blogginlägg, ett per steg, blev en gratis e-bok på svenska och engelska i oktober 2013; senare också såld som Kindle-bok.
Ur förordet: människan litar på sin intuition när hon inte orkar läsa, tar sämre beslut när han är sur och vill handla av dig för att du är trevlig och också gillar katter.
Med en gratis mall (CC BY-SA) för att använda modellen i egna projekt.
En affisch som svarar på påståendet att AI ”bara är ett verktyg”, inget annat än en hammare. Nio skador från generativ AI och djupinlärning, visade som en hammare du aldrig skulle köpa. Sidan förklarar varje ämne och har affischen som PNG och PDF. Fri att använda under CC BY-SA.
Läs mer
Gjord som svar på ett vanligt argument i samtal om AI-etik: ”Det är verkligen inget annat än en hammare.”
Nio ämnen: förtäckt datastöld, fördomar och orättvisa, miljöpåverkan, monokultur och maktkoncentration, osynligt beslutsfattande, ansvarsprojicering, fuskbyggen (desinformation), data- och integritetsförseelser samt moderator-trauma.
Handlar främst om generativ AI och djupinlärning, de tekniker som uppmärksammades mest 2023.
Varje ämne förklaras på sidan och hänger ihop med Elementen inom AI-etik.
”Stjäl den, dela den, skriv ut den och använd den var du vill.”
Ett diagram som visar relationerna mellan alla som är inblandade i att utveckla och använda AI: vem som finansierar systemen, vem som bygger och matar dem, vem som reglerar dem och vem som gynnas eller missgynnas. Något att peka på i samtal. Sidan förklarar varje grupp och har diagrammet som PDF. Fritt att använda under CC BY-SA.
Läs mer
Elva grupper, från drivkrafter (finansiärer, statsmakter) och konstruktion (ägare, tillverkare, dataleverantörer) till användning (inköpare, gynnade och missgynnade personer).
Synliggör de dolda: kreatörer vars verk tas, klassningsarbetare och ”de bortglömda”, all mänsklig kunskap som aldrig kommer med i träningen.
Visar missbruk (troll, bedragare, påverkansoperatörer) bredvid reglering och dem som arbetar för mänskliga rättigheter, miljö och hållbarhet.
Ny data och samhällspåverkan: hur vardaglig användning matar tillbaka text, bild, ljud och biometri till AI, och hur det kan påverka värderingar och rättssäkerhet.
Hjälper dig att ställa rätt frågor, som leder till bättre vägval för dig och din organisation. Finns även på engelska.
Ett arbetsblad på en sida som hjälper team att planera, genomföra och utvärdera tester av AI-verktyg. Fritt att ladda ner som PDF eller PNG, och att använda och anpassa under CC BY-SA.
Läs mer
Rama in: varför ni gör det här, målen, riskerna och vad ni behöver lära er först.
Utför: upp till tre aktiviteter, var och en med egna KPI:er och någon som ansvarar.
Utvärdera: lärdomar, systemeffekter, kostnader, vinster och det som fortfarande är ouppklarat.
Nästa steg: vad ni ska sluta göra, fortsätta göra och börja göra.
Tänkt att användas under hela testperioden, till exempel som bakgrund i Miro, Mural eller Figma.
Visa större: Foto: Pia LöfvingPers scenuppställning: ett litet dockhus med pilar mot aktörerna – Plattformen (huset), Ägaren (en grekisk staty), Annonsören (en Evel Knievel-figur), Profileraren (en mugg), Algoritmen (Stripe från Gremlins), Trollet (en trollfigur) och Moderatorn (en docka).
Ett 15 minuter långt föredrag på ett event för Ambition Empower 2022, efter att jag lämnat Facebook, Instagram, Twitter och LinkedIn: varför jag lämnade algoritmbaserade sociala medier, och hur det fungerar för en egenföretagare. Berättat med ett dockhus fullt av figurer – och en Nalle Puh.
Läs mer
Caryns berättelse: en vän dog, och hon såg aldrig hans inlägg från sjukhuset eftersom algoritmen inte prioriterade det. Det algoritmer väljer att inte visa oss spelar lika stor roll som det de visar.
Läget i dag, gestaltat med ett dockhus: Plattformen, Ägaren, Annonsören, Profileraren, Algoritmen, Trollet och Moderatorn.
Vändpunkten: att behöva spela algoritmens spel och bry sig mer om den än om de människor man vill nå.
Att fråga ”Vad skulle Puh göra?” – med en Nalle Puh som plockas fram på scenen – och att ifrågasätta sanningen att ingen kan växa som företag utan de stora plattformarna.
Alternativet: en egen domän sedan 1997, publicering med öppen källkod, federerade sociala medier och ingen spårning av läsare. ”Jag rör mig inte i första hand bort från något. Jag rör mig mot något. Mot välbefinnande.”
Spårledare för ”Design Ethics = Good Business” i Ambition Empower, ett årslångt kompetensutvecklingsprogram i små steg, från augusti 2021 till juni 2024 – tillsammans med Kim Goodwin, Susan Weinschenk och Chris Noessel, som ledde de andra spåren.
Läs mer
Självstudier för medlemmarna, i snitt mindre än tio minuter om dagen, kombinerat med regelbundna livesända videomöten med spårledarna.
Att hantera etiska beslut och leda med omtanke: ett tryggt sammanhang för att känna igen och diskutera svåra val, med praktiska verktyg för att fatta dem.
Digital etik och tillgänglighet, löpande anpassat efter medlemmarnas behov under tre år.
Vad andra har sagt
Per skriker inte, och han dömer inte. Per är en problemlösare och en verktygsmakare. I stället för att gorma ger han ständigt tips, knep och verktyg som gör att vi kan ta de riktigt svåra diskussionerna och fatta välgrundade beslut.
— Johan Berndtsson, vd för Ambition, när spåret presenterades
Inget arbete, men en glimt av hur tidigt datorer, animation och kommunikation fångade mitt intresse: tre korta filmer jag gjorde som tonåring 1988 – en stop motion-film med en gosegorilla i huvudrollen, och två animationer ritade på min hemdator Atari 600XL.
Läs mer
”The gorilla”: stop motion, filmad bildruta för bildruta.
”Never-ending ball kick”: en pojke, ett träd och en boll som hela tiden kommer tillbaka, animerad på Atari 600XL.
Min blogg och mitt nyhetsbrev om teknikens mänskliga påverkan, med essäer om digital etik, UX, tillgänglighet och vad designbeslut får för konsekvenser i verkligheten. Jag började skriva på nätet i dagboksform 1997, några år innan ordet ”blogg” myntades. I dag publicerar jag på svenska (axbom.se) och engelska (axbom.com), med nästan 1 000 inlägg sammanlagt.
Läs mer
Nyhetsbrevet kommer varannan vecka: Mitt nästa hjärtslag på svenska, med 2 000+ prenumeranter, och My Next Heartbeat på engelska, med 2 400+ prenumeranter.
Populärt tidigt: ”The difference between an interaction designer and a user experience designer” (2011), om skillnaden mellan interaktionsdesigner och UX-designer.
En artikelserie om tillgänglighet 2013, ”Koll på tillgänglighet”, blev den fria e-boken och webbplatsen Digital tillgänglighet (digitill.se), en introduktion till WCAG.
Mallar och modeller som jag delat fritt och som fått stor spridning: från en miniguide 2009 om att besvara kommentarer om ditt företag på internet, via Inclusive Panda (2018), till Förklaringsmodell för ansvar, påverkan och makt inom AI (2023).
Ingen spårning, inga kakor och inga annonser – bara anonym besöksstatistik på min egen domän: ”En röst betyder oändligt mycket mer för mig än ett stapeldiagram.”
Köpte axbom.com 1997 och axbom.se 2001.
Vad andra har sagt
Jag vill bara säga tack för ditt insiktsfulla och viktiga nyhetsbrev! Tack för att du alltid strävar efter kollektiv förbättring. Din erfarenhet och kunskap är ovärderlig för någon som mig, som är ny i branschen.
— H.J., läsare av nyhetsbrevet
Jag arbetar inom medicinsk etik och polisiär etik. Jag slås av ditt djupt eftertänksamma, värderingsbaserade och personcentrerade förhållningssätt till digital etik och UX-etik. Du har fått mig att reflektera över mitt eget sätt att arbeta inom de fält jag verkar i, och vilka slags etikdiskurser vi behöver.
— S.S., läsare av nyhetsbrevet
Jag kan inte tacka dig nog för det här nyhetsbrevet. Jag känner att du förstår mina tankar och det som har sugit musten ur mig de senaste tre åren. Att besegra algoritmernas påverkan.
Där det började: en liten sidoverksamhet där jag byggde webbsidor. Tre kunder – bland dem en resebyrå och Compatec – som jag hjälpte att lägga ut sitt broschyrmaterial på nätet.
Läs mer
Compatec kom tillbaka fjorton år senare: 2010 var de en av de första kunderna till Axbom Innovation AB.
Framsteg. Du envisas med att använda det ordet. Jag tror inte det betyder vad du tror det betyder. Möt Bella & Bus.
Bildbeskrivning
En monokrom teckning av två figurer (antropomorfa djur), ett rådjur och en räv, som står och tittar på en TV och en rektangulär apparat under den, som påminner om en video eller DVD-spelare. Ovanför TV:n hänger en stjärnformad skylt med uppmaningen ”Köp!”. På TV-skärmen ser de sig själva i realtid där de står och tittar på TV:n. Rådjuret (som heter Bus) har en halsvärmare, och räven (som heter Bella) har en kortärmad tröja. Bakom rådjuret, till vänster, sitter en övervakningskamera.
Bus: Jag blir stressad av alla dessa tekniska framsteg, Bella.
Bella: Om tekniken gör dig stressad, Bus, så är det ingen snäll teknik.
Bella (forts.): Och det finns mindre snälla människor bakom den.
Visa större: Stillbild ur utbildningsfilmenSjuksköterskans bildverktyg till vänster och invånarens telefon till höger: den som ringer har skickat en bild på sin arm, och sjuksköterskan ser den bredvid en guide för samtalet.
En del av programmet Första linjens digitala vård: att sjuksköterskor på 1177 Vårdguiden på telefon kan be den som ringer att skicka en bild eller starta ett videosamtal – direkt från samtalet, där den som ringer loggar in i sin egen telefon.
Läs mer
En klickbar prototyp av båda sidor – sjuksköterskans verktyg i webbläsaren och invånarens vy i telefonen – för att tidigt kunna visa och testa idén.
En film där jag går igenom prototypen framför kameran och förklarar hur bild och video skulle fungera i sjukvårdsrådgivningen (10:44).
En utbildningsfilm för personalen i rådgivningen om bildverktyget, som visar sjuksköterskans skärm och invånarens telefon sida vid sida genom ett helt samtal (9:43).
Visa större: Foto: Katy ArnoldPer Axbom på scen tar ett foto av publiken, med bilden för Camp Digital 2018 bakom sig.
Visa större: Foto: Sue KeoghPer Axbom pekar på bilden ”Inclusive panda”: ett diagram över inkluderade, deltagare, icke-deltagare, exkluderade och oönskade.
Föredrag om hur designers kan ta ansvar för den negativa påverkan deras arbete kan ha, genom att bygga in ett moraliskt ramverk i designprocessen.
Läs mer
Från användbarhet till skada: hur en vänlig notis, utlöst gång på gång under en vecka, kunde öka stressen för läkare med ansvar för patienter med risk för självmord.
Negativ påverkan tar många former: oro, kvinnofientlighet och rasism, sämre psykisk och fysisk hälsa, förlorad integritet, bedrägeri, förlorat förtroende – till och med död.
En kritisk blick på nudging och beteendeekonomi, som används för att påverka beslut utan full förståelse för konsekvenserna.
Nextdoors arbete mot rasprofilering på plattformen som exempel på design med samvete.
Vad andra har sagt
Absolutely fantastic talk by @axbom at #CampDigital. Really thought provoking, and gives me hope that there are good people trying to make positive changes in the world.
Visa större: Foto: James WinstonePer Axbom på scen på Camp Digital 2025. Inledande bild: The Spectacular Lies of Maps, med fotot Earthrise.
Visa större: Foto: Joanna CzutkownaPer Axbom på scen på Camp Digital 2025. En hjärtformad historisk världskarta bredvid sitt projektionsrutnät.
Visa större: Foto: Megan L.Per Axbom på scen på Camp Digital 2025. Jämförelse av hjärtformade kartprojektioner.
Visa större: Foto: Aleksandra SielaffPer Axbom på scen på Camp Digital 2025. ”For all tools, please ask…”: frågor om vem som gjort ett verktyg, vems makt det tjänar och vem som kan förlora på det.
Visa större: Foto: May ViratikulPer Axbom på scen på Camp Digital 2025. Ett citat av James Wan i The Guardian om hur annorlunda kartor skulle se ut om andra gjorde dem.
Visa större: Foto: Becky ColleyPer Axbom på scen på Camp Digital 2025. Publiken räcker upp händerna vid bilden ”I’ve made design decisions with insufficient data.”
Avslutande keynote på Camp Digital den 3 juli 2025, på Royal Northern College of Music i Manchester: ett helt nytt föredrag om hur kartor och modeller förenklar världen på farliga sätt, och vad som går förlorat när vi litar för mycket på dem.
Läs mer
Utgångspunkten: det du ser på en karta kan aldrig vara hela sanningen. Många val görs när den skapas, utifrån avsikt, värderingar, verkliga begränsningar, fördomar och budget.
Världskartan som lins för hur vi lurar och blir lurade – och för designers inneboende ansvar.
Frågor att ställa till varje karta och verktyg: vem har gjort det, vems makt utövas, vad är utelämnat eller förvrängt, och vem riskerar att förlora.
”I won’t trust maps from today. I will peel an orange and try flattening it out. I know it won’t work 🍊” – Nataliya Mykhalchenko, i publiken.
Innan Axbom Innovation AB grundades 2010: femton år av anställningar inom webb, kommunikation och användbarhet – och studierna som kom först.
Läs mer
2006–2010: webbstrateg och UX-designer på XLENT Consulting Group.
2000–2006: webbstrateg och användbarhetskonsult på Lumano – med och byggde verksamheten, höll seminarier och representerade företaget på User Interface East i Cambridge, Massachusetts, 2002.
2000: användbarhetskonsult på IT Management.
1998–2000: webbdesigner, utvecklare och kommunikationskonsult på Ericsson Data och Ericsson Business Consulting.
1996–1998: informatör på Stockholms Studenters Idrottsförening, bland annat organisationens första webbplats. 1995–1996: informatör på Stockholms universitets studentkår.
1992–1995: kandidatexamen i medie- och kommunikationsvetenskap vid Högskolan i Jönköping. C-uppsatsen (hösten 1994), ”Den omöjliga översättningen – om den litterära översättningens anpassning till en ny kultur”, jämför Catcher in the Rye med de två svenska översättningarna av Birgitta Hammar (1953) och Klas Östergren (1987), och visar hur litterära översättare anpassar en text till en ny kultur – och ändrar dess innebörd. Den fick högsta betyg. Dessförinnan International Baccalaureate på SSHL i Sigtuna.
Min personliga podd om ny teknik och mänskliga rättigheter: utvalda blogginlägg inlästa och förhöjda med ljudeffekter och källmaterial, så att texterna når även dem som hellre lyssnar. En engelsk tvilling, Carefully with Per Axbom, har de engelska inläggen.
Läs mer
Avsnitt om bland annat hotellens QR-koder och bedrägerier, AI-ansvar i en hajpad värld, AI-genererad litteratur, det olustiga ljudet av spårning online och hur sättet du skriver på ett tangentbord kan avslöja din identitet.
Gjord så här för att göra mitt innehåll mer tillgängligt: alla läser inte.
Det är aldrig så lätt att bli lurad som under en pågående hajp. Mars 2023: varför det är dags att skaka av sig hypnosen och granska innehållet i den nya flaskan med AI.
Samma AI-verktyg som sparar tid åt vissa stjäl tid och skapar huvudvärk för andra. Om lavinen av maskinskrivna böcker och hur den ritar om kartan för litterär publicering.
Utbildad coach i Leapfrogs ACC-ackrediterade coachutbildning. Jag coachar individer och team, i ledande såväl som juniora roller, och arbetar enligt den etiska kod som ICF (International Coach Federation) satt upp.
Läs mer
En målinriktad process som byggs kring klientens egna mål, utan fördefinierat program: frågor och självupptäckande snarare än råd.
Vanliga teman: hur väl arbetet stämmer med egna värderingar och ambitioner, bluffsyndrom och att hitta sitt uttryck och sin väg framåt i rollen.
Individuell coachning: ungefär en timme varannan vecka, under 4, 6 eller 12 sessioner.
Strategisk coachning av design- och utvecklingsteam: en dag i månaden i minst sex månader, där individuella samtal varvas med gruppcoachning.
Konfidentiellt, även efter avslutad coachning.
Uppdrag har bland annat varit löpande gruppcoachning av ett designteam på Bouvet (2022), och coachning via Version 2 of Me (2023).
Ett fastprisuppdrag 2010: en ny WordPress-baserad webbplats med koppling till sociala medier och bildpublicering via Flickr – från installation och design till flytt av innehåll och domän.
Läs mer
Installation av WordPress, design och migrering av innehållet från den gamla webbplatsen
Kontoregistrering i sociala medier och uppsättning av bevakningstjänster
Installation av statistikverktyg och flytt av domännamnet
En debattartikel i Computer Sweden den 24 mars 2004: en enkät är lämplig för att undersöka attityder men säger inget om webbplatsers användbarhet. När jag iakttog hur människor använde en webbtjänst såg jag skillnader mellan vad de sa om användbarheten och hur de faktiskt gjorde.
Läs mer
Enkätsvar kan ge en överdrivet positiv bild: Anna ägnade minuter åt att förstå menyn men sa att sajten var ”lättnavigerad”.
Tio frågor att ställa innan du ”användartestar” med en webbenkät – från om du vill veta vad besökarna tycker eller hur de använder webbplatsen, till om det är vettigt att utvärdera en webblösning med en annan webblösning.
Träffa i stället en handfull användare: en förutsättningslös dialog, kontrollfrågor om specifika detaljer – och underlag för en relevant åtgärdsplan.
Skriven under åren på Lumano, där en tidigare version publicerades som ”Enkäten ersätter aldrig en användartest”.
En debattartikel i branschtidningen Computer Sweden, publicerad på sidan 2 den 31 oktober 2007: sökmotoroptimering är fult, eftersom manipulerade sökresultat hindrar sökmotorerna från att ge människor det mest relevanta – och riskerar att göra dem till ännu en reklamkanal. Användbarhet och tillgänglighet ska gå först.
Läs mer
Jag skickade först in den, hörde inget och lade ut den på bloggen i september 2007 – och hittade den sedan i tryck en och en halv månad senare.
Den väckte en het debatt i svenska bloggar och SEO-forum, bland annat sidor som kallade mig för idiot. Jag ägnade tre dygn åt att svara i forumen.
Vändpunkten, som jag berättade på World Usability Day 2016: en respekterad SEO-konsult, Nikke Lindqvist, skrev att han höll med mig i precis allt – utom rubriken.
Ett år senare blickade jag tillbaka och såg hur mycket medhåll jag missat när personangreppen gav mig tunnelseende.
Månatliga artiklar i Datormagazin, Sveriges största magasin för datoranvändare – tidningen jag som ung datanörd på 80-talet trånade efter och frossade i varje månad. Varje artikel beskrev ett aktuellt interaktivt webb 2.0-fenomen och hur man tillämpar det, komplett med kodexempel, och satte in Ajax-lösningen i ett sammanhang som var relevant ur användbarhets- och tillgänglighetsperspektiv.
Läs mer
September 2005: utvald som en av cirka 30 nya frilansskribenter – en barndomsdröm som gick i uppfyllelse.
Den första artikeln publicerades i nr 11, 2007, och sedan en varje månad, med utgångspunkt i JavaScript-biblioteken Prototype och jQuery.
Nr 11, 2007: formulär med inbyggd felhantering · Nr 12, 2007: flikar skapade automatiskt från ankarlänkar · Nr 1, 2008: autocomplete i formulär · Nr 2, 2008: Thickbox som ersättning för popupper · Nr 3, 2008: highlighting, dölj/visa och tabellhantering med jQuery · Nr 4, 2008: mer inspiration för lite underfundigare användarupplevelser på webben.
Att förena mitt intresse för användarcentrerade lösningar med mitt teknikintresse – och faktiskt sitta ner och programmera då och då.
Visa större: Del 1: 1,2 miljoner utanför, och varför”Digitalt utanförskap i Sverige 2012, infografik av Axbom Innovation.” 1,2 miljoner svenskar utanför: 14 % av befolkningen över tolv år använder inte internet, bredvid en Sverigekarta. Därför använder man inte internet, som cirkeldiagram: inget intresse 66 %, för krångligt 19 %, för dyrt 5 %, inte tid 7 %, funktionshinder 3 %.
Visa större: Del 2: 43 % känner sig utanför43 % känner sig inte alls, eller bara lite, delaktiga. Staplar för 2005 och 2012: 13 % och 15 % inte alls, 28 % och 28 % bara lite – känslan av delaktighet har inte förändrats på sju år. En blå figur rycker på axlarna: ”jag hänger inte med…”
Visa större: Del 3: Ladda upp video, och vilja24 % i åldrarna 36–45 år kan inte ladda upp en video; ett stapeldiagram stiger från 12 % (12–15) och 11 % (16–25) till 89 % (76+). En figur vid en laptop: ”Varför är det så krångligt?” Sedan: vill man använda internet? Av 1 138 000 som aldrig använt internet är 48 000 intresserade; av 192 000 som slutade 2011 är 40 000 intresserade.
Visa större: Del 4: Vad kan du göra?”Vad kan DU göra?” Andelen som använder internet ökar från år till år, men spridningen mattas av; ju mer vi låser våra produkter och tjänster till internet, desto mer resurser måste vi lägga på att minska det digitala utanförskapet. Du kan engagera dig för digital delaktighet på digidel.se – som företag eller privatperson. Datakällor: Svenskarna och Internet 2011 och 2012, De som står utanför (2011) och Icke-användarna (2012).
Visa större: Hela infografikenDigitalt utanförskap i Sverige 2012, infografik av Axbom Innovation.
1,2 miljoner svenskar utanför: 14 % av befolkningen över 12 år använder inte internet.
Därför använder man inte internet: inget intresse 66 %, för krångligt 19 %, inte tid 7 %, för dyrt 5 %, funktionshinder 3 %.
43 % känner sig inte alls, eller bara lite, delaktiga. Trots att fler använder internet har känslan av delaktighet inte förändrats på sju år: 2005 kände sig 13 % inte alls delaktiga och 28 % bara lite; 2012 var det 15 % och 28 %. En tecknad gubbe säger: ”Jag hänger inte med”.
24 % i åldrarna 36–45 år kan inte ladda upp en video. Andel som inte kan: 12–15 år 12 %, 16–25 år 11 %, 26–35 år 15 %, 36–45 år 24 %, 46–55 år 38 %, 56–65 år 56 %, 66–75 år 76 %, över 75 år 89 %.
En tecknad gubbe pekar på en bärbar dator och säger: ”Varför är det så krångligt?”
Vill man använda internet? Av 1 138 000 som aldrig använt internet är 48 000 intresserade. Av 192 000 som använt internet tidigare men inte 2011 är 40 000 intresserade.
Vad kan du göra? Ju mer vi låser våra produkter och tjänster till internet, desto mer resurser måste vi lägga på att minska det digitala utanförskapet.
En infografik om dem som står utanför internet i Sverige – 1,2 miljoner människor, 14 procent av befolkningen över 12 år – byggd på .SE:s årliga undersökningar. Mitt bidrag till kunskapsspridningen om de som hela tiden riskerar att bli bortglömda, publicerad med fullständig bildbeskrivning och fri att ladda ner, och sedan på uppdrag av kampanjen för digital delaktighet, Digidel 2013.
Läs mer
Varför man inte använder internet, varför 43 procent bara känner sig lite eller inte alls delaktiga – en siffra som inte förändrats på sju år – och vilka som inte kan ladda upp en video, från 11 procent av 16–25-åringarna till 89 procent av dem över 75.
En påminnelse om att det inte bara handlar om att vänta in eftersläntrarna: ju mer vi låser tjänster till internet, desto mer måste vi satsa på att minska det digitala utanförskapet.
Visa större: Allmän rösträttEn tidslinje: 1919 lagändring, kvinnlig rösträtt klubbades i riksdagen. 1921 kvinnor röstade första gången. 1945 fattig- och skattestrecket avskaffas, människor i fattigstugor och med skatteskuld får rösta. 1989 omyndigstrecket avskaffas, vi slutade omyndigförklara personer med funktionsnedsättningar.
Visa större: Vardagens digitala hinderTre foton med rubrikerna Söka jobb, Parkera och Åka buss: en kvinna med en ansökningsblankett, en parkeringsautomat och en äldre person med rollator vid en dörr.
Visa större: Bristande tillgänglighet = diskrimineringTexten ”Bristande tillgänglighet = diskriminering” bredvid ett foto av händer på en punktskriftsdisplay, och en lista: diskrimineringslagen, lagen om offentlig upphandling, arbetsmiljölagen, språklagen (teckenspråk, begripligt), FN-konventionen och webbtillgänglighetsdirektivet.
Visa större: Vem ska bilen välja?En tecknad gata med ett övergångsställe och rött ljus: ett barn, en hund och en person i rullstol, märkta A, B och C – dilemmat om vem en självkörande bil ska välja att köra på.
Visa större: Ångestframkallande designRubriken ”ångest, rastlöshet, utmattning, koncentrationsproblem” ovanför sex rutor: en stressad kvinna vid en laptop, ”Just nu går det inte så bra för dig. Bättre kan du!”, en chattbot som inte förstår, ”Tio andra människor tittar just nu!”, en kvinna som håller upp ett ritat leende och ”Jag förstår inte vad du säger...”.
Visa större: Teknik som inte ser allaEtt kollage: ”Jag förstår inte vad du säger” bredvid en smart högtalare, en mörkhyad hand under en tvålautomat som inte reagerar och ”Jag upprepar: håll handen under för att få tvål.”, samt ”Tre nya kandidater hittade: John, Jim och Jack.” bredvid en robot med förstoringsglas framför en rad sökande.
Visa större: Automatiserad rekryteringEn robothand håller en telefon som söker bland ansikten i sexhörningar – flera av ansiktena är överkryssade med röda kryss.
Visa större: Tänk om – fyra måstenEn graffitifigur som håller i ett rött hjärta, med orden ”tänk om...” och ”omtanke”, bredvid fyra punkter: vara öppna med de problem vi skapar, inkludera utsatta människor i arbetet (de är experterna), tillåta att välja bort automatiserad bedömning, och lyssna på de som är minst hörda.
En inspelad expertföreläsning som inledde ett av temaspåren på Digin, PTS nätverksdag om digital inkludering och tillgänglighet, våren 2020. Jag resonerade om utmaningar, fallgropar och risker – och möjligheter – när tekniken förändras snabbare än lagstiftningen. Sedan var jag med live när deltagarna diskuterade vidare.
Läs mer
Allmän rösträtt i Sverige: de flesta svarar 1919 eller 1921. Få vet om 1945, och ännu färre om 1989 – då Sverige slutade ta ifrån många människor med funktionsnedsättningar rösträtten.
Människor som klarade sig utmärkt för tio år sedan har nu svårt att söka jobb, betala parkering eller köpa en biljett. Landskapet förändrades utan stöd för övergången.
Tillgänglighet är inte bara likvärdig tillgång till information: ”tillgänglighet handlar i grunden om rätten, och förmågan, till ett värdigt liv.”
Ångestframkallande design (”Tio människor tittar på det här hotellrummet just nu!”) och myndigheters chattbotar som upprepar ”Jag förstår inte vad du säger”.
AI-system som kan cementera fördomar ”i skepnaden av att vara överlägset”.
Avslutade med fyra måsten, bland annat att inkludera utsatta människor i arbetet, rätten att välja bort automatiserad bedömning, och att ”de som är minst lyssnade på blir mest lyssnade på”.
PTS publicerade filmen med svensk textning, och även i en syntolkad version.
Vad andra har sagt
Spåret ”Hur arbeta tillgängligt när teknik och digitalisering utvecklas fortare än lagen?” på #Digin inleddes med en GENIAL film av @axbom. SNÄLLA SÄG ATT DEN PUBLICERAS NÅNSTANS SÅ JAG KAN SE OCH VISA DEN IGEN OCH IGEN OCH IGEN! #design #inkludering #brandtal
En handbok för alla som vill att digitalisering ska ta bättre hänsyn till välbefinnande, inkludering och social påverkan – med praktiska verktyg att börja använda direkt i projekten. Utgiven 2019 i serien Kunskap på nolltid, och samtidigt på engelska som Digital Compassion, i översättning av Neil Betteridge.
Läs mer
Alla digitala tjänster påverkar människa, samhälle och natur, men sällan mäter vi hur välbefinnandet förändras av det vi skapar.
Digitalisering, AI och virtuella verkligheter hyllas för problemen de löser, medan problemen de skapar är undanskymda – och skadan drabbar de redan sårbara hårdast.
En handbok som hjälper företag och kreatörer att hantera sitt ansvar i stället för att undvika det.
Extramaterial: Den inkluderande pandan och Hantera påverkan inom design som gratis PDF:er.
Finns som tryckt bok och e-bok, på båda språken, via bland annat Adlibris, Bokus, Apple Books, Storytel, Bookbeat och Nextory.
Vad andra har sagt
Per Axbom ger team en uppsättning grundläggande frågor och begrepp för att komma in på en bättre väg.
— Kim Goodwin, författare till Designing for the Digital Age (översatt från engelska)
En behändig och lättläst handbok i hållbar digital utveckling för dig som bygger digitala tjänster – oavsett om du är utvecklare eller CDO. Omtanke som konkurrensfördel skriver Axbom. Lysande!
— Anette Novak, tidigare vd för RISE Interactive
En fantastisk bok med massor av guldkorn och bra insikter. Den ger ett välbehövligt hjärta åt den digitala designvärlden, som ibland bara känns stressig och handlar om försäljningssiffror.
— Anna Wikström, UX-speldesigner (översatt från engelska)
Bra innehåll, lättläst och rakt på sak! Rekommenderas praktiskt taget vem som helst som påverkar hur något utformas.
— Webbstrateg och -analytiker
Massor av små, ofta knivskarpa, funderingar som hjälper till att ifrågasätta sånt en del av oss kanske gör av gammal vana … Personlig take away: ibland är det bra med friktion. Det tänker jag för sällan på.
En kostnadsfri guide till digital tillgänglighet på digitill.se: alla 13 riktlinjer i Web Content Accessibility Guidelines (WCAG) förklarade på ett enkelt sätt, med exempel – så att vem som helst kan börja bidra till mer tillgängliga digitala tjänster, och ställa krav på dem som bygger och förvaltar dem.
Läs mer
Började 2013 som en serie blogginlägg skrivna för utmaningen #blogg100 – ett inlägg om dagen i 100 dagar.
Sammanställdes till en gratis e-bok 2018.
Byggdes om 2022 till ett referensverk i avsnitt som är lättare att underhålla, uppdatera och länka till: de fyra principerna, varje riktlinje, en checklista, en ordlista, referenser och vanliga frågor.
Fri att använda och dela under en Creative Commons-licens (BY-NC-SA).
Visa större: Egen provhantering, Ny beställningWebflow-prototypen i en telefon: beställning av egentest för covid-19.
Visa större: Egen provhantering, Beställ och registreraVal av vilket prov man vill beställa eller registrera.
Visa större: Person använder egen provhantering för att beställa ett provEn person som slappar i soffan beställer ett egentest i telefonen.
Visa större: Steg 1 i instruktionsfilmen: under arbeteUtkastet: tecknade händer trycker på en telefon vars skärm fortfarande är en suddig platshållare, mot ljusblå bakgrund, ännu ingen text.
Visa större: Steg 2 i instruktionsfilmen: färdigDen färdiga filmen i samma ögonblick: den riktiga 1177-skärmen ”Registrera prov”, justerade färger och instruktionen ”Välj dig själv. (Om ska registrera på barn, se separat instruktion.)”
Visa större: Webbsändningen 16 september 2021Titelbild: ”Webcast – Invånarens resa i Egenregistrerad provtagning. Flöde och instruktioner på vägen. Syfte: Identifiera var det finns utmaningar och möjligheter för att hjälpa invånaren att göra rätt och att känna sig trygg med sina aktiviteter och val.” Med ett runt svartvitt foto av Per, UX-designer, och datumet torsdag den 16 september 2021. Ineras logotyp.
Visa större: Invånarens resa, steg för stegEtt flödesschema för det egenregistrerade provtagningskitet: regionspecifik information (webb), invånaren beställer (webb) och får leverans hem, eller hämtar på avsedd plats (plats/rörelse) – och distribuerar kanske till andra; tar del av instruktionen (papper), tar provet på självvald plats, registrerar testkitet med dess nummer (webb), och postar eller levererar det till apotek eller transportfirma, eller lämnar det på avsedd plats (logistik); transport till labb, analys (vårdaktivitet), publicering av provsvar (webbfunktion) och att ta del av resultatet (webb). I hörnet en uppgift i Mentimeter för deltagarna.
Ansvarig för användarupplevelse (UX), flödesbeskrivningar och instruktionsmaterial (både digitalt och tryckt) för tjänsten Egen provhantering under covid-pandemin.
Läs mer
Prototyp av flödet för beställning och registrering i Webflow, testad med människor som skulle använda tjänsten.
Steg-för-steg-instruktioner med illustrationer till testkitet, tryckta och digitala, på svenska och engelska.
Flödesbeskrivningar för hela tjänsten, från beställning av test till provsvar.
Korta animerade instruktionsfilmer, till exempel hur man registrerar ett provkit genom att skanna QR-koden. Jag arbetar i steg: först en version med platshållare för skärmarna för att stämma av tempo och rörelser, sedan den färdiga filmen med riktiga skärmbilder, instruktionstexter och justerade färger.
En webbsänd presentation den 16 september 2021, ”Invånarens resa i Egenregistrerad provtagning – flöde och instruktioner på vägen”, för att identifiera var det finns utmaningar och möjligheter att hjälpa invånaren att göra rätt och känna sig trygg. Jag gick igenom invånarresan steg för steg – från beställning och provtagning till registrering, transport, analys och provsvar – och vad som gör en instruktion på papper lätt att följa, medan deltagarna svarade löpande i Mentimeter. Insikterna skulle bidra till bättre instruktioner, gränssnitt och flödesbeskrivningar, och till rekommendationer för alla regioner.
Utgångspunkten i webbsändningen: ”I och med möjliggörande av egenregistrerade provtagningskit skapar vi mer flexibilitet och frihet för invånaren men lägger också över mer av arbetet på invånaren. Det ger oss ett ansvar att hjälpa invånaren utföra det arbetet på ett tryggt och säkert sätt.”
Ett diagram med 18 skador som vi redan ser med AI, som hjälper team att prioritera sitt arbete med ”smarta” verktyg och planera hur skadorna kan begränsas. Sidan förklarar varje element och har diagrammet att ladda ner som PNG och PDF. Fritt att använda under CC BY-SA.
Läs mer
Bygger på Elementen inom Digital Etik (2021), med fokus på skadorna som växer med AI, särskilt generella och generativa verktyg.
18 element i sex sektioner: Organisation, Maskin, Samhälle, Människa, Översyn och Miljö.
Skiljer den inbillade faran (”Den kommer döda oss allihop!”) från den verkliga skadan som händer på riktigt.
Alla team som använder eller distribuerar AI behöver en strategi för att begränsa många olika typer av skador.
Den hoppfulla delen: alla skadorna är under mänsklig kontroll, så vi kan prata om dem och göra något åt dem.
Ett diagram med 32 element i sex sektioner som sammanfattar de många sätt digitalisering kan orsaka skada, som stöd för moraliska överväganden inom tech. Sidan förklarar varje element och länkar till en högupplöst PNG och en PDF. Fritt att använda under CC BY-NC-SA.
Läs mer
Sex sektioner: Organisation, Maskin, Samhälle, Människa, Översyn och Miljö.
Inte tänkt att avskräcka, utan att medvetandegöra och uppmuntra till mer genomtänkta val.
Använd det för att trigga diskussion, som referens i riskanalyser och för att planera undervisning.
Workshoptips: varje grupp väljer 3–4 element från olika sektioner och pratar om vilka skador den kombinationen får dem att tänka på.
Eller börja med tjänster ni använder varje dag och hitta elementen som gäller för dem.
Jag började som webbdesigner på Ericsson 1998: tidigt webbarbete inne i företaget, bland annat första gången Ericsson sände sin presskonferens live över internet.
Läs mer
Ansvarade för webbsajt, gränssnitt och synkronisering med PowerPoint-bilder när Sven-Christer Nilssons presskonferens sändes live, Ericssons första webcast (1998)
Webbredaktör för Ericssons globala riktlinjer för webbaserad information (1998)
Ansvarade för Eriweb, en tidskrift på intranätet och kunskapscentrum för webbutvecklare: delegerade, granskade och översatte artiklar och skrev krönikor (1999). Kolumner från den tiden finns kvar på min blogg, bland dem ”What's the Deal with WAP?”, skriven för ett av Ericssons e-zine
Användargränssnitt för kontorsordersystemet Click-to-buy, anpassat till befintligt orderflöde (1999)
Faktaunderlag, gränssnitt och material till WAP-kampanjen på internet, med reklambyrån Cappucino (1999)
Stöd vid internkommunikation när Ericsson Consumer Services införde nya processer för supportorganisationen (1999)
Utvärdering av publiceringsverktyg (1999) – början på ett långt intresse för hur mycket de skiljer sig åt, inte bara i licenskostnad
HR (2000): ett webbaserat rekryteringsverktyg från en extern leverantör föll rejält i testerna vi satte upp, främst på prestanda, och projektet avbröts. Efter tre månader i nära samarbete med rekryterarna kunde jag på några veckor tänka om lösningen i Microsoft Outlook – alla hade det redan öppet hela dagen, de flesta ansökningar kom redan in där, och ingen dyr migrering behövdes. Jag skrev instruktionerna, utformade gränssnittet och testade det.
Visa större: Studenter i arbete, februari 2019Fyra studenter sitter på knä runt ett stort papper på golvet och ritar och skriver en affisch med rubriken ”Etik inom design”.
Visa större: Grupparbete, september 2022Studenter runt bord täckta av papper, färgpennor och lappar, i arbete med en stor affisch.
Visa större: Studentaffisch: ”Jag, Konflikt, Verktyg”En collageaffisch i tre delar – jag (människocentrerad, ifrågasätta, samarbeta), konflikt (skador, data, ingen tid, pengar) och verktyg (riskhantering, dela med sig, mäta effekter, den inkluderande pandan) – runt en tvåfärgad profil i rött och orange.
Visa större: Studentaffisch: ”Etik inom design”En affisch där en grön väg (inkludera, empati, lyssna, kunskap, samarbete) och en orange väg (nudging, missbruk, exkludering, stress, bevakad) ramar in ett tecknat ansikte, byggd med piprensare, pomponger och urklippta bilder.
Visa större: En vägg av reflektionerEn lång pappersremsa full av studenternas teckningar och anteckningar från kursen, bland annat en panda, en våg och orden ”data är inte sanning”.
Visa större: ”Manifesto of Planet Uranux”Ett studentmanifest på rosa silkespapper med en raket och pratbubblor: ”Design is not neutral”, ”Ethical design is continuous, not binary”, ”Problem solver might mean problem creator”, ”Don't design for addiction, deception or control”, ”Make space for yourself to consider your decisions”.
Visa större: Manifest på väggen, februari 2020Flera studentmanifest hänger tillsammans: ballonger, lappar, teckningar och det rosa Uranux-manifestet.
Visa större: Min affisch: ”Innovating is messy”Pers handritade affisch: en tidslinje från behov via idé, pitch, resurser och byggande till påverkan, med de inblandade – investerare, ägare, pengar, expertis, kompetens och förståelse.
Visa större: Min affisch: ”The 4 pieces of seeing negative impact”En cirkel i fyra delar: uppenbar risk för negativ påverkan; negativ påverkan som förutses genom att involvera fler med relevanta erfarenheter; som förutses med spekulativ och kritisk design, framtidsstudier och strategisk framsyn; som upptäcks först när den inträffat.
Visa större: Min affisch: ”The power to promote ethical & sustainable tech””Ethics influencers” i mitten, omgivna av ägare, lagstiftare, aktivister, konsumenter, bidragsgivare och skapare.
Visa större: ”Vad har jag lärt mig idag?”Tre rutblad fulla av lappar där studenterna sammanfattar varje dag – GDPR, att involvera de utsatta, att lyssna i intervjuer, pandan – och en lapp om att låta det sitta kvar till måndag.
Lärare i designetik på Nackademins yrkesutbildning till UX-designer 2018–2025, med kursen Ethics in Design. Tankekartan om digital etik började som kursplan för kursen.
Läs mer
Gavs första gången hösten 2018 som ”Etik inom UX”; från 2023 heter kursen ”Etik inom design”.
Ett föredrag om etik i design på EuroIA Summit i Stockholm i september 2017. Sextio år efter att Vance Packards klassiker The Hidden Persuaders avslöjade ”motivationsforskningen” används många av samma tekniker utan att tveka för att få användare av digitala produkter att prenumerera, klicka, skrolla, köpa och bjuda in.
Läs mer
Samma människor som säger sig vara användarcentrerade tvekar inte att använda psykologi för att styra användare mot önskade beteenden.
Växande problemområden, och varför designer behöver ta mer ansvar för användarnas välbefinnande och självbestämmande – med praktiska exempel på hur det kan gå till.
Det kostar att göra rätt, men det finns också sällan mätta mänskliga kostnader som vi redan betalar dyrt för. Att visa kostnaderna för de olika vägarna kan öka viljan till medvetna, moraliska beslut i designprocessen.
En workshop på EuroIA Summit i Dublin den 28 september 2018: hur man för in etiskt, hållbart och inkluderande tänkande i designprocessen. Jag höll ”Mostly Harmless” igen på World IA Day i Zürich i februari 2019.
Läs mer
Varför vi gör riskanalyser för själva produkten men sällan för de människor som använder den – och hur man börjar förutse och hantera skada.
Problemformulering som ett val: ”Hur du formulerar problemet avslöjar om du är människocentrerad eller organisationscentrerad.”
Kognitiva bias, maskinbias och replikeringskrisen i forskningen, med verkliga exempel som när Nextdoor minskade rasistiska inlägg.
Praktiska övningsblad ur en arbetsbok, bland annat Inclusive Panda för att kartlägga de människor man riskerar att utesluta eller skada med sin design.
Presentationsbilder, arbetsbok och lästips delades öppet under Creative Commons efteråt.
Vad andra har sagt
Så mycket att reflektera över efter en fantastisk workshop om hur man för in etiskt, hållbart och inkluderande tänkande i designprocessen.
— Workshopdeltagare
Precis klar med första workshoppen, ”Mostly Harmless”, och jag har blandade känslor: existentiell kris / motivationsinjektion.
— Workshopdeltagare
Ett fantastiskt och otroligt gulligt verktyg för att kartlägga de människor du utesluter eller skadar med din design.
— Workshopdeltagare, om Inclusive Panda
En höjdpunkt på EuroIA! Han redde ut ett överlastat begrepp och gav oss praktiska verktyg för att faktiskt designa etiskt och inkluderande.
Under 2025 var jag med i Folkets AI-kommission, ett nystartat nätverk som vill att medborgare bereds mycket mer delaktighet och inflytande över ambitionerna att forma framtiden med ny teknik. Den 4 juni 2025 lämnade vi remissvar på SOU 2025:12, AI-kommissionens Färdplan för Sverige.
Läs mer
Remissvaret skrev jag tillsammans med Fia Ewald, Jonna Steinrud, Maria Ottoson och Terese Raymond. Bland andra forskare och praktiker inom informatik, mänskliga rättigheter, digitala kulturer och MIK skrev under – och alla som instämmer kan skriva under med sitt eget namn.
Remissvaret tar bland annat upp en snäv och tekno-ekonomisk problemformulering, bråttom-faktorn som ett demokratiskt problem, integritet och säkerhet, relationen mellan näringsliv och offentlig förvaltning, makt, demokrati och delaktighet samt definitionen av AI.
När Färdplan för Sverige poängterar att införandet av ”AI” i samhället blir systemövergripande borde det kännas igen som en signal som manar till lugn, och att skärpa till processerna – inte som ett startskott till att jaga upp sig och springa snabbare.
Som en av skribenterna ligger etikfrågorna helt naturligt nära mitt hjärta. Men det finns också ett övergripande politiskt ansvar att granska: bråttom-budskapet, som regelmässigt förbiser de mest utsatta; stora pengabelopp, utan redovisade beräkningar eller uppföljningar, som används för att måla upp en ”sanning” om stora förtjänster i framtiden; och system som kräver oerhört mycket persondata, med enorm påverkan på integritets- och säkerhetsfrågor.
Det som oroar mig mest är människosynen. Synen på människan som en samling siffror att göra beräkningar på för att avgöra deras tillgång till samhället.
Visa större: Systemkarta: flöden idagIdag: patienten börjar i telefon eller på webben; hänvisningen sker muntligt och det blir upp till patienten att följa rådet eller inte.
Visa större: Systemkarta: nya digitala, styrda flödenFramtiden: symtomguiden och digitala väntrum styr flödet hela vägen till rätt vård, med patientinformationen som följer med.
Visa större: 1177:s e-tjänster idagProblembilden: invånaren dyker in i enskilda e-tjänster – tidbok, videomöte, journal, recept, Stöd och behandling – och har svårt att få överblick och röra sig mellan dem.
Visa större: Konkret exempelHur bokade tider från webbtidboken kan visas inne i Stöd och behandling, i stället för att bygga samma funktion två gånger.
Visa större: VisionenNär patienten lätt tar sig mellan tjänsterna utifrån sina egna behov får hen tillgång till kvalitetssäkrade verktyg som effektivt löser problemet.
Visa större: MålbildSkiss av en gemensam rad med ”senast använda tjänster” över 1177:s e-tjänster.
Visa större: Den övergripande kartanEn detaljerad systemkarta: från 1177.se och regionala ingångar, via inloggning och automatisk symtombedömning och hänvisning, till väntrum och kommunikation med vårdpersonal via chatt, video, bild och tidbokning – med de nationella tjänsterna under och regionernas egna kanaler till höger.
Visa större: Fyra användarresorBetty (urinvägsinfektion), Fabian (luftvägsbesvär), Isabel (akut ont i magen) och Leila (långvarigt halsont), var och en med en kort berättelse och sin väg steg för steg genom mobilskärmar – från att söka eller få ett sms till att nå rätt vård.
UX Lead i Ineras program Första linjens digitala vård, 2018–2022: designstrategi, behovsundersökningar och analyser, och visuella förklaringar i bilder, filmer och prototyper – för att hjälpa människor hitta rätt vård, digitalt, efter behov och brådska.
Läs mer
”Sammanhållen integration mellan tjänster” (2018): varför invånaren tappar bort sig mellan 1177:s separata e-tjänster, olika sätt att knyta ihop dem, och en vision där patienten lätt rör sig mellan tjänsterna utifrån sina egna behov.
Systemkartor över vårdflöden (2020): idag sker hänvisning muntligt och det är upp till patienten; i nya digitala flöden vägleder symtomguiden och digitala väntrum till rätt vård, med patientinformationen som följer med.
Projekt inom programmet är bland annat symtomguiden, bild och video i sjukvårdsrådgivningen och Egen provhantering för covid-19 – med egna kort – samt krav och underlag till chattbot, nytt gränssnitt och nya kanaler för sjukvårdsrådgivningen, och UX-ramverket.
Filmer för att förklara och skapa samsyn i programmet: en genomgång av det övergripande flödet, en visualiserad färdplan och ett scenario från första skiss (maj 2019) till färdig film.
Min andra podd (2009): varje fredag en kort intervju med en aktuell och spännande person ”i bubblan” – svenska internetentreprenörer, utvecklare och tänkare. Efterföljaren till Webbtrender och steget före UX Podcast.
Läs mer
Bland gästerna: Jonas Lejon, Emil Stenström (Kundo), mediehistorikern Pelle Snickars, Jonathan Sulo, Jonas Karlsson (Förstakapitlet.se), Klaus-Peter Beiersdorf och Sandra Wissting.
En del gäster hittades med kort varsel: Jonathan Sulo efter att jag frågat på mikrobloggen Bloggy vem jag skulle intervjua härnäst, och Klaus-Peter Beiersdorf, en gammal studiekamrat från Jönköping – jag fick hans nummer en torsdagseftermiddag, och en timme senare hade jag intervjun.
Jonas Karlsson, en av entreprenörerna bakom Förstakapitlet.se, som gör första kapitlet ur böcker tillgängligt så att du kan avgöra om en bok är läsvärd.
Emil Stenström om Kundo, en svensk motsvarighet till Get Satisfaction: att vara entreprenör på kvällar och helger och att bygga en webbtjänst i ett distribuerat team.
Visa större: Foto: Roland SailerPer Axbom på scen på Front Conference 2022, sett från publiken. Diagrammet Inclusive Panda syns på storbildsskärmen.
Visa större: Foto: Mario KaufmannEtt fullsatt rum på Front Conference 2022 ser Per Axbom presentera Inclusive Panda.
Visa större: Foto: SnowflakePer Axbom vid talarstolen, med publiken som fyller salen på Front Conference 2022.
Keynote på Front Conference i Zürich den 26 augusti 2022: en praktisk och konkret introduktion till digital etik och ansvarsfull innovation för alla som designar och bygger digitala produkter.
Läs mer
Varför etik är viktigt och värdefullt – och varför vi så ofta bygger fel sak.
Hur man förutser och hanterar skador på människors välbefinnande, med modeller som Elementen inom digital etik, The Trouble Diamond och Inclusive Panda.
Sätt att ge makt, självbestämmande och rättvisa tillbaka till de människor vi vill hjälpa.
Hur man blir en förnuftets röst och får gehör för etiskt tänkande i sin organisation.
Många verkliga exempel: fientlig design, förföljelse med AirTags, smarta hem-prylar som används i våld i nära relationer och de felaktiga antaganden programmerare gör om namn.
Kortare föreläsningar och utbildningspass om digitala medier och verktyg.
Läs mer
KTH (21 oktober 2010): föredrag på Suniweb-konferensen
IBC Euroforum (2010): föredrag på en konferens om Intranät 2.0
Rachel Wilson AB (2011): föreläsning om sociala medier och appar vid en kurs i digitala medier för produktionsledare
Unikum (februari 2011): föredrag online på en användarträff för lärare och förvaltningspersonal inom skolan, på inbjudan av Unikum som bygger webbtjänster för skolan – om e-delegationens nya riktlinjer för sociala medier, och ett vidare perspektiv på vad som hände med internet och mobila nätverk
Högskolan för lärande och kommunikation, Jönköping (april 2011): föreläsning om webbprojekt och design inom programmet i medie- och kommunikationsvetenskap
Uppsala kommun (2012): inspirationsföreläsning om digitala medier och webbtrender
Karolinska institutet (19 september 2012): föreläsning om UX och digitala trender
Sitevision (2012): föredrag på Sitevisiondagarna
Västerås stad (30 november 2012): inspirationsseminarium
Karolinska institutet (2013): utbildning i det interaktiva presentationsverktyget Powtoon
Länsstyrelsen i Örebro län (2013): ”Betaltjänster och människor” vid ett seminarium om grundläggande betaltjänster – hur människor påverkas av moderna betaltjänster, och vad som kan ge bättre upplevelser och bättre ekonomi för alla
Ett visuellt stöd för att peka och prata om AI-utvecklingens påverkan på allt från individens till omvärldens välbefinnande. Fritt att använda i egna presentationer, utbildningar och arbetsmöten, och att ladda ner som PDF. Finns även på engelska och franska.
Läs mer
18 öar av skadlig påverkan, från datastöld och mineralbrytning till ”svarta lådan”-bedömning, undergrävd säkerhet och elektroniskt avfall.
Gjord för att underlätta samtal och beslut om förhållningssätt till, och regelverk kring, tekniken – och för att göra motviljan att anamma den lättare att förstå.
Hjälper fler att överblicka helheten utan att gå vilse i alla förgreningar.
Ritad under två månader, med mycket vånda över ordval, illustrationer och vad som inte är med.
En kommunikationsmodell för människa–AI-interaktion: vad som påverkar indata från människan, utdata från datorn och vad människan sedan gör med svaret. Används inom införandeplanering, designbeslut, kommunikativa insatser och utbildning. Diagrammet är fritt att ladda ner som PDF eller PNG, och att använda under CC BY-SA.
Läs mer
Följer en interaktion från vänster till höger: operatörens förväntningar, förmåga och kontext, frågan eller indatan, beräkningsmodellen, svaret och den handling det leder till.
Beräkningsmodellen är en ”svart låda” som räknar fram det mest sannolika svaret, inte sanningen: en språkmodell, inte en kunskapsmodell.
Visar informationsunderlaget som modellen tränats på, med fördomar, felaktigheter och begränsningar, och återkopplingen där operatören justerar, utökar eller ångrar.
Varje del har frågor till teamet, som ”Hur hjälper vi operatören att formulera sin avsikt?”
Hette tidigare Kommunikationsmodell för AI-verktyg med operatör (nytt namn 2025).
En modell för att kartlägga alla som påverkas av det du designar, inte bara dem du designar för. Ritad som ett pandaansikte: deltagare, inkluderade, exkluderade, oönskade, och de som skadas trots goda avsikter. Gjord för mina workshoppar i etik och senare en del av handboken Digital omtanke. Fri att använda, med angivande av källa.
Läs mer
Huvudet rymmer alla som använder lösningen: deltagare snarare än ”användare”, eftersom människor inte alltid använder saker som det var tänkt.
Nosen är de du medvetet designar för: dina personas och målgrupper, de du bjuder in till användbarhetstester.
Vänster öra är de exkluderade: människor som kunde ha nytta av lösningen men inte designas för. En del tar sig in ändå och kan kastas ut när som helst.
Höger öra är de oönskade: människor som kan skadas, eller skada andra, genom att delta. En påminnelse om att medvetet designa för att hålla vissa utanför.
Nostippen är de du designade för som ändå far illa. Du kan inte förutse all påverkan, så fortsätt lyssna och mäta.
Varför en panda: en symbol för fred och omtanke. Jag har ofta en pandatröja när jag pratar om etik och design.
Fler än tio projekt inom hälso- och sjukvård för 1177 och Inera, bland annat e-tjänsten för stöd och behandling, Högkostnadsskydd, Tidbokning och, under covid-pandemin, Egen provhantering.
Läs mer
Särskilt uppskattat: snabba prototyper. Jag kunde tidigt göra klickbara prototyper av idéer, så att de kunde visas, testas med de människor de var till för och användas för att säkerställa att designen var på väg åt rätt håll.
Interaktionsdesign för flera projekt i framkant som introducerade nya förmågor i vården.
Omfattande intervjuer och pilotstudier för program inom beteendeterapi, inklusive chattbottar och en barnkonsekvensanalys.
Förklarings- och utbildningsfilmer, till exempel för Stöd och behandling och för bild och video i sjukvårdsrådgivningen.
Webbstrateg för Högkostnadsskydd, anlitad direkt av Inera (2017).
Animerade förklaringsfilmer som ”Den röda tråden” om UX-ramverket och ”Josefin och energin” om tillgänglighet.
Uppdragen i ordning: 2011–2012 för Stockholms läns landsting som underkonsult till Valtech: konceptdesign, UX-ledning, fokusgrupper, användningstester och interaktionsdesign för webbaserade hälsotjänster, inklusive en komplett översyn av minavardkontakter.se tillsammans med ett utvecklingsteam på cirka tio personer som arbetade enligt Scrum. Se det egna kortet, Mina vårdkontakter och Virtuell Portal 2.0.
2013–2018: den nationella e-tjänsten för stöd och behandling, från förstudien till strategisk rådgivare efter lansering – se det egna kortet.
2018–2022 för Inera som underkonsult till HiQ: UX Lead inom programmet Första linjens digitala vård. Designstrategi, UX-ramverket, behovsundersökningar och -analyser, visuella förklaringar i bilder, filmer och prototyper, och facilitator i workshops. Krav och underlag till chattbot, nytt gränssnitt och nya kanaler för sjukvårdsrådgivningen, bild och video i sjukvårdsrådgivningen samt behovsinsamling för projektet Egen provhantering.
Visa större: Bild: Från insats till påverkanInsats, resultat, effekt och påverkan: effekter mäts, men påverkan på medellång och lång sikt – kulturell, ekonomisk, miljömässig, hälsa och välbefinnande, politisk, vetenskaplig, social, teknisk – mäts sällan.
Visa större: Misusability – navigating the ethical minefield of digital designOmslaget till den planerade boken, en rosa bok med ett rutnät av siffror som i spelet Minröj. Boken blev aldrig färdig.
En halvdagsworkshop på Interaction 18, Interaction Design Associations konferens i Lyon, den 5 februari 2018: hur man på ett mycket praktiskt sätt för in etiskt tänkande i sin nuvarande designprocess – och känner sig mycket bättre med det arbete man gör. Mer än hälften praktiska övningar.
Läs mer
Föreläsningar om felanvändning och negativ påverkan, riskbedömning, design med friktion och hur man sprider medvetenhet i en organisation.
Övningar: intervjuer i tretal om ”hur skadas du av digitala lösningar”, en riskbedömning av ett användningsfall, att lägga till friktion i en design och att kartlägga inkludering och exkludering.
Två gratis mallar som deltagarna kunde börja använda direkt: en modell för riskbedömning av påverkan, och en canvas för att kartlägga inkludering och exkludering.
För alla inom digital design eller utveckling som brottas med den kognitiva dissonansen i att göra saker på rätt sätt men inte alltid göra det som är rätt.
Byggde på material ur Misusability, en bok om etik i digital design som jag arbetade med vid den tiden – ett separat projekt som jag aldrig slutförde.
Visa större: Bild: TrianguleringEn karta med tre överlappande röda cirklar – ”Target is 100m / 200m / 350m away” – som visar hur en dejtingapps avståndsfunktion kan användas för att lokalisera en person.
Visa större: Bild: Dubbla diamantenDubbla diamanten – upptäck, definiera, utveckla, leverera – för att visa var i designprocessen påverkan behöver kartläggas.
Visa större: Bild: Den inkluderande pandanDen inkluderande pandan: de inkluderade i mitten, deltagare och icke-deltagare runt dem, de exkluderade och de skadade som öronen, och zonerna för risk och negativ påverkan.
Ett föredrag skräddarsytt för Internetdagarna 2019, i spåret om digital etik och moral, på inbjudan av Social by default (Sarah Larsson Bernhardt och Niclas Strandh). Det är den mest emotionellt starka föreläsning jag komponerat och hållit: om vad som händer när människor slutar ifrågasätta systemen de bygger – och vad som krävs för att handla som människa.
Läs mer
Stanislav Petrov, som 1983 vågade ifrågasätta ett sovjetiskt varningssystem och troligen avvärjde ett kärnvapenkrig.
Från Deweys decimalklassifikation till IBM:s roll i Förintelsen: hur klassificering av människor, och automatiseringen av den, kan bli terror – och hur rätt sätt inte alltid är rätt sak.
Osynliga människor och design som diskriminerar – och hur mätning ökar synligheten.
Verktyg för påverkan: påverkanskartläggning genom designprocessen, och den inkluderande pandan för att se alla som en digital tjänst påverkar, inte bara målgruppen.
Avslutningen, ur motiveringen till Dresdens fredspris till Petrov: ”Det blev rätt, därför att han inte handlade som tekniker, och inte som officer, utan som människa.”
Visa större: Mer än 7 000 språk och dialekterEn världskarta full av pratbubblor. 98 procent av internets webbsidor publiceras på bara 12 språk, så det mesta av mänskligheten saknas i det AI tränas på.
Visa större: Fördomar i rekryteringEn AI sorterar CV:n med bockar och kryss. Rubrik: Amazon scraps secret AI recruiting tool that showed bias against women.
Visa större: ELIZA-effekten”Den förstår mig verkligen!” säger en person vid datorn. På skärmen: ett samtal med 1960-talets chattbot ELIZA, som bara speglar det du skriver.
Visa större: Ansvarsprojektion”Hmm… vems fel är det?” Chefen svarar: ”Det är maskinens fel. Den hallucinerar.” Utvecklarna: ”Vi har inget ansvar, om inte resultatet blir bra förstås.”
Visa större: Hur en språkmodell gissar nästa ordEn AI läser Strindbergs Hemsöborna och räknar ut sannolikheten för vilket ord som brukar komma härnäst.
Visa större: SannolikhetsfördelningStreckgubbar längs en normalfördelningskurva: det vanligaste hamnar i mitten, och människor i kanterna riskerar att inte räknas.
Visa större: Rapporten som ingen skrev”Skriv en 10-sidig rapport om riskerna med AI” blir en hög papper, som nästa person ber en AI att ”sammanfatta i 10 punkter”.
Visa större: Principlism – en modell för tillämpad etikAutonomi (ge människor information och vägval), omtänksamhet, skadefritt (avgränsning) och rättvisa.
Visa större: Hjärta och teknik kan samexisteraFörlorat förtroende kan rasera dina AI-relaterade investeringar på några sekunder. Visa tidigt hur och varför du satsar på trygghet och omtänksamhet. Var inte orolig. Hjärta och teknik kan samexistera.
Visa större: Inför föreläsningenSkissen jag delade för att bjuda in till passet.
En föreläsning på Internetdagarna 2023, på plats hos Internetstiftelsen och sänd till publiken digitalt, i spåret ”Få koll på de viktigaste tekniktrenderna”: hur vanliga människor påverkas av AI, vad verktyg som ChatGPT egentligen är, och hur man undviker att skapa nya problem samtidigt som man försöker lösa andra.
Läs mer
Om vi i stället för att bli experter på att ta hand om människor blir experter på att ta hand om maskiner som ska ta hand om människor, vilka sprickor i samhället bör vi vara vaksamma på?
Vems kunskap AI bygger på: mer än 7 000 språk, men 98 procent av webben på bara 12 av dem.
Hur en språkmodell gissar nästa ord utifrån sannolikheter, och varför människor i normalfördelningens kanter riskerar att inte räknas.
Fördomar och deras följder (Amazons rekryteringsverktyg, Google Foto), ELIZA-effekten och ”ansvarsprojektion”: att skylla på att maskinen ”hallucinerar”.
Avslutades med principlism som modell för tillämpad etik, och rådet att tidigt visa hur och varför du satsar på trygghet och omtänksamhet. ”Hjärta och teknik kan samexistera.”
Berättad med streckgubbar, med omsorg om att alla poänger går fram även för den som inte ser bilderna. Bilderna (PDF) och alla referenslänkar finns på axbom.se/ind2023.
Moderator var teknikjournalisten Elin Häggberg (Teknifik), och Emelie Fågelstedt talade i samma spår. Bland årets huvudtalare fanns Abeba Birhane och Cory Doctorow.
Föredrag på Internetdagarna den 25 november 2025, i passet ”Digital transformation med nya perspektiv – makt, konst och omtänksam innovation” som Terese Raymond från Digidel arrangerade, som placerade mig tillsammans med Simon Lindgren och Anne Kaun och med Johanna Koljonen som moderator. Med utgångspunkt i egotömning (ego depletion) använde jag smarta lampor för att visa hur digitaliseringen ökar antalet mikrobeslut och orosmoment i vardagen – och hur effektivisering och förenkling ofta blir tvärtom.
Läs mer
Det smarta lampor för med sig: beroende av internet och wifi, maktobalans när en person har admin-kontroll, oklart vad som sparas och var, och nya kompetenser bara för att tända lyset.
Ökad risk för missbruk kopplat till våld i nära relation och för intrång, plus knappar som tappas bort, oförutsägbarhet och allt fler tilläggsprodukter.
Samma mönster i organisationer: vi satsar på effektivitet, förenkling och säkerhet men får inte sällan motsatt effekt.
De som bygger de stora digitala tjänsterna är i mångt och mycket en monokultur som gör antaganden om andras behov.
”Om innovation leder till att många människor mår sämre, kan vi verkligen kalla det innovation?” Människor med egen erfarenhet av utanförskap och diskriminering behöver involveras som experter.
Visa större: Översikt över webbstrateginEtt diagram: en slutkund och en potentiell kund kopplade via ”Information / Collaboration” till en webbredaktör, som i sin tur kopplas till webbstatistik och utvärderingar och till organisationen. Tre numrerade steg: 1. Locka motiverade användare till webbplatsen – en enda ingång för råd om skulder. 2. Erbjud användarnära verktyg och information som hjälper slutkunden. 3. Svara på användarnas frågor, ta fram innehåll proaktivt, föreslå nytt innehåll och nya verktyg, och återkoppla till organisationen.
Visa större: Förslag på strukturTre kolumner. Förebygga skulder: hushållsbudget, att spara över tid, investeringar som bil och bostad, försäkringar och plötsliga händelser som sjukdom, dödsfall i familjen, arbetslöshet, konkurs eller skilsmässa. Förbereda sig för lån eller kredit: vad ett lån är, att tolka villkor, att betala lånet, olika typer av lån och en kalkylator – vad kostar lånet egentligen, och hur länge tills jag är skuldfri. När man har skulder: processen, kontakter med myndigheter, hur Intrum kan hjälpa och när allt känns hopplöst – ”det är inget fel på dig”. Nedanför: en blogg som kommenterar det media och andra bloggar skriver.
Visa större: Wireframe: startsidaEn wireframe av startsidan med förklarande etiketter: logotyp och tagline, avsändaren Intrum, navigering, en stor yta för varumärkesbyggande, kärnsektioner, utvalt innehåll, plats för användarnas innehåll och sidfot.
Visa större: Wireframe: innehållssidaEn wireframe av en innehållssida med undernavigering och en varumärkesyta till vänster, artikeln i mitten och utvalt innehåll eller användarnas innehåll till höger.
Visa större: Koncept: bloggenBloggen i samma koncept, med kategorier, populära inlägg, senaste kommentarer och andra bloggar bredvid inläggen. En förstoring visar inläggets fot: kommentarer, bokmärk, skicka till en vän, permanent länk, kategorier och publiceringsdatum.
Visa större: Roller för förvaltningenEtt diagram över den rekommenderade organisationen: en styrgrupp för affärsstrategin; en sajtägare och en webbredaktör (ansvarig utgivare) för drift och sajtstrategi; och stödfunktioner – ämnesexperter, designstöd, tekniskt stöd, strategiska rådgivare och stöd inom användarupplevelse.
Visa större: Exempel på dashboardEn exempel-dashboard i tabeller: besök, populära sidor, trafikkällor, omvärldsbevakning av artiklar och blogginlägg om Intrum med en viktighetsgradering, sökord, en innehållskalender och planerade utvärderingar – en användbarhetsgranskning, en enkät och en fokusgrupp.
De flesta som besökte Intrum Justitias svenska webbplats hade skulder. 2008 gjorde jag förstudien för en ny sajt just för dem – om att förebygga skulder, förbereda sig inför lån och klara sig när man är skuldsatt – och stöttade sedan projektet tills sajten lanserades som My Money (mymoney.intrum.se).
Läs mer
Förstudien: en webbstrategi som byggde på att samla motiverade besökare på ett ställe för råd, erbjuda verktyg som faktiskt hjälper, och att lyssna och svara – en blogg som kommenterade det media skrev, en kalkylator för vad ett lån egentligen kostar och hur länge tills man är skuldfri, anonyma diskussionsgrupper och påminnelser via sms och e-post.
Sajtstruktur, wireframes och konceptskisser åt designbyrån, med arbetsnamnet ”sundekonomi”.
Interaktions- och informationsdesign för att dela sajtens korta filmer – skicka till en kompis, lägga in på sin blogg, skicka som mms. De tre filmerna med apan Alejandro Fuentes Bergström gjordes av Saatchi & Saatchi och Verymuchlogo för att locka unga vuxna till sajten, och fick ett silverägg i filmkategorin på Guldägget 2009.
En rekommenderad organisation och styrmodell för förvaltningen: styrgrupp, sajtägare, webbredaktör och stödfunktioner, med en gemensam dashboard för statistik, omvärldsbevakning och innehållsplanering – som blev verklighet.
Löpande beställarstöd vid kontakter med PR-byrå, designbyrå och programmerare; rådgivning när bloggverktyget etablerades; riktlinjer för arbetet med sajten; och stöd vid anställningen av en passande webbredaktör.
Ledamot i advisory board för en masterutbildning i informationsarkitektur på Högskolan i Jönköping – där jag tog min kandidatexamen i medie- och kommunikationsvetenskap 1995, och senare undervisade en kurs i digital kommunikation (2010).
Jag ansvarade för planering, genomförande och examination av en 5-poängskurs i digital kommunikation, på engelska för 120 studenter inom programmet medie- och kommunikationsvetenskap. Det var det första uppdraget för Axbom Innovation AB, företaget jag startade 2010 – på högskolan där jag själv tog min kandidatexamen 1995.
En klickbar prototyp för Katalogadministration, som blev ett riktigt verktyg: vyn där en vårdenhet – här Vivalla vårdcentral i Örebro – håller sina uppgifter aktuella, hämtar data från HSA-katalogen och rapporterar uppgifter som är fel eller saknas. I filmen förklarar jag själv prototypen (8:43).
Läs mer
Ett långt formulär i sektioner: adress och område, telefonnummer (även hemliga), e-postadresser och länkar, verksamhetsområden, ordinarie och avvikande öppettider, åldersbegränsningar, graviditet och sökord.
Data hämtas från HSA-katalogen med en knapp, och en separat ruta för att rapportera avvikande information till en administratör.
Användarresearch och användningstester för verktyget. Filmen, där jag berättar, går igenom hela formuläret så att idén kunde visas och diskuteras tidigt.
Visa större: Bild: Titelbild”Mostly Harmless – Design for digital with a conscience”, med kortlänken axbom.eu/feirapdmanaus.
Visa större: Bild: MercatorprojektionenDen välbekanta världskartan i Mercatorprojektion – utgångspunkten för att fråga hur mycket vi kan lita på kartorna vi använder.
Visa större: Bild: Konvertering är inte omtanke”A higher conversion rate is not equivalent to ‘better for the person’.” (En högre konverteringsgrad är inte detsamma som ”bättre för människan”.)
Visa större: Bild: Att göra rätt sakEtt rutnät över vad vi gör och hur vi gör det: rätt eller fel sak, på rätt eller fel sätt – med ”fel sak på rätt sätt” markerad.
Visa större: Bild: Varför vi fattar dåliga beslutFem skäl: självinsikt, tid, motståndskraft, förståelse och hälsa.
Visa större: Bild: Att formulera problemet”How you frame the problem may indicate if you are human-centric or organization-centric”: ”We must stop people from abandoning their shopping cart” mot ”We must assist people in making a relevant purchase-decision”.
Ett föredrag på den första Feira do Polo Digital de Manaus i november 2018, mitt i Amazonas regnskog: om digital etik, och varför vi måste ompröva kartorna vi använder om vi vill nå dit vi vill.
Läs mer
Kartor som metafor: från Mercatorprojektionen till kartorna och verktygen vi litar på i design – hur mycket förvränger de?
Bias, maskinbias och ”milda knuffar” som inte är så milda när alla knuffar på en. En högre konverteringsgrad är inte detsamma som bättre för människan.
Varför vi fortsätter göra fel sak på rätt sätt – och varför vi fattar dåliga beslut: självinsikt, tid, motståndskraft, förståelse och hälsa.
Problemformulering som ett val mellan människocentrerat och organisationscentrerat, och en uppmaning att mäta och utvärdera hur människor skadas av våra lösningar.
Under samma besök höll jag också en mindre intern workshop hos Samsung Digital i Manaus.
Ledamot i ledningsgruppen för Nackademins yrkesutbildning till UX-designer 2016–2022 – med och formade vad blivande UX-designer lär sig. Jag undervisade också i designetik på utbildningen 2018–2025.
Visa större: Phorums startsida, juni 2001 – bild: Lumano (CC BY-SA)Skärmdump av Pharmacias intranät Phorum i juni 2001: en blå och grå sida med logotyperna för Pharmacia och phorum, en meny till vänster, nyheter i mitten och en omröstning till höger.
Visa större: Publicera och kategorisera en nyhetPubliceringsverktyget i Internet Explorer: en nyhet från FöretagsHälsan om vinnarna i Poängjakten, med fält för redaktör och författare, en lista med tillgängliga kategorier och de valda (Personal/Företagshälsovården; Personal/Motion och fritid), och nyckelord. Namn är dolda här.
Visa större: En mall för en applikation i PhorumEn sidmall i Phorum för e-räkning: logotyperna för Pharmacia och phorum, en navigeringsruta med platshållarlänkar och en länk tillbaka till Phorum Online, och texten ”Här hamnar SAP-applikationen”.
Pharmacias svenska verksamhet förde samman sina tryckta och digitala interna kanaler i ett gemensamt informationssystem, Phorum Cross Media. Tillsammans med kunden var Lumano med och formulerade projektet, och sedan starta, bemanna, driva och utvärdera det.
Läs mer
Målet: göra företagets information, resurser och verktyg mer lättillgängliga och ge medarbetarna mer makt över informationen – så att alla kunde påverka och delta i beslut, dela kunskap, bidra till varandras kompetensutveckling och skapa kunskapsorienterade nätverk.
Verktyg, metoder och utbildning, byggda på gedigna undersökningar av hur medarbetarna såg på internkommunikationen och vad som motiverade dem.
Fyra månader och cirka åtta manårs arbete från olika leverantörer.
Granskningar, utbildningar, åtgärds- och förvaltningsplaner.
Vad andra har sagt
Projektet har genomförts extremt bra. Både tid och budget har följts enligt plan.
— Jan-Erik Larsson, Director of eRelations / Public Affairs, Pharmacia
Visa större: De fyra kortlekarnaStartsidan för Axbom's Playing Cards: ”Interactive card decks for critical thinking”, med fyra kortlekar – Elements of Digital Ethics (32 kort, 6 kategorier), 13 Principles for Good Technology (13 kort), Elements of AI Ethics (18 kort, 6 kategorier) och Being strong (under utveckling, 15 kort).
Visa större: En kortlek, redo att användasKortleken Elements of Digital Ethics: knappar för filter, sök, favoriter, dela och bildspel ovanför ett rutnät av blå kort, vart och ett med en emoji, kategorin ”Organisation” och en titel – Lack of Ethical Ownership, Ethicswashing, Monoculture, Power Concentration.
Visa större: Ett vänt kortI kortleken Elements of AI Ethics är kortet Monoculture vänt: en kort text om hur få av världens nästan 7 000 språk som syns på nätet, och en fråga att diskutera – hur förstärker vår ”AI” en liten del av mänsklighetens världsbild samtidigt som den framstår som neutral och universell?
Interaktiva kortlekar för kritiskt tänkande, fria att använda på arbetsmöten, i workshoppar och i undervisning: ämnen, utmaningar och frågor som stöd för bättre beslut i digital utveckling. På svenska på kort.axbom.se och på engelska på cards.axbom.com.
Läs mer
Kortlekarna: Elementen inom digital etik (32 kort), 13 principer för god teknik – inspirerad av en essä från 1987 av Wendell Berry – och Elementen inom AI-etik (18 kort). En fjärde, Being strong, är under utveckling på engelska, om att bygga uthållighet för att klara metakrisen.
Vänd korten för text och en fråga att diskutera, filtrera på kategori, sök, markera favoriter, kör bildspel – och dela ett urval av kort med en länk.
Byggt från grunden 2026, med ett administrationsgränssnitt för kortlekar, kort och kategorier – så att skräddarsydda kortlekar kan tas fram för en organisation.
Ett samtal om bias i generativ AI: varför AI så ofta uppfattas som objektiv, hur den förstärker och återskapar fördomar, och hur vi kan förhålla oss kritiskt till den AI som allt oftare påverkar viktiga beslut.
Läs mer
Vad bias i generativ AI är och varför det uppstår: bristfällig data, saknad representation och alla inblandade människors egna bias.
Varför så många tror att AI är objektiv – förtroendet för räknemaskiner, science fiction och offensiv marknadsföring.
Kan vi någonsin bygga en AI som är fri från snedvridningar? Hur användare kan upptäcka bias, och vad som krävs för att göra AI mer rättvis.
Efteråt skrev jag ett längre blogginlägg med mina viktigaste budskap, svar på frågorna som inte hanns med och källhänvisningar.
Ett samtal om digital etik i en tid då allt snurrar fortare: exploatering som grund för tekniken, upphovsrätt som en kommande stridsfråga och varför AI är mer än bara en hammare.
Läs mer
Verkliga och inbillade faror med AI, och risken att bygga in västerländsk bias.
New York Times stämning mot OpenAI, att vår data används för att träna AI-verktyg och om lagstiftningen hänger med.
Varför ChatGPT borde sluta be om ursäkt: riskerna med AI som härmar mänskliga uttryck och empati.
Var de största möjligheterna med AI finns, och varför jag lämnade sociala medier.
Ett samtal om digital etik inom design och UX: riskerna med helt friktionsfria tjänster, som uppstår i bolagens jakt på så många konverteringar som möjligt, och hur du skapar mer inkluderande tjänster.
Läs mer
Egna exempel, och exempel från större bolag som Amazon, Facebook och Klarna.
Hur friktion kan skydda människor i ett medielandskap som optimerar för konverteringar.
Ett samtal om digital omtanke, idén bakom min bok med samma namn: att ta ansvar för det man skapar genom att förstå alla som påverkas, inte bara de tänkta användarna.
Läs mer
Användare är fler än målgruppen: de som använder tjänsten utan att vara tänkta, och de i målgruppen som av olika skäl inte kan.
Att förstå konsekvenserna genom att ta med alla sorters användare i utvecklingsarbetet.
Nämner mitt föredrag på Internetdagarna hösten 2019 och den inkluderande pandan.
En intervju för den slovenska podden Citizen D, om etisk teknikutveckling och om att främja designetik. Citizen D intervjuar experter om aktuella frågor i informationssamhället och medierna.
Läs mer
Råd till tekniker: börja arbeta med etisk utveckling från början.
Till beslutsfattare: börja ta fram reglering av tekniken som går att genomdriva. Till användare: rösta med plånboken.
Länkar till Elementen inom digital etik, mitt föredrag om AI och mänskliga rättigheter och min guide för att bädda in YouTube-filmer utan kakor.
Ett samtal om ansvar och etik inom digital utveckling: vem bär ansvaret när något går fel, de som byggt tjänsten eller de som använder den? Och hur kan vi som jobbar med UX, och ofta är först att se problemen, lyfta frågan i ett team eller en organisation?
Läs mer
Digitaliseringen genomsyrar allt, från ansiktsigenkänning och e-handel till parkeringsappar, BankID och sociala medier, och ställer stora krav på alla, utan att vi får hjälp.
Varför det ibland är rätt att designa med friktion.
Ett samtal, just när hela landet blivit Chat GPT-tokigt, om vad problemet med Chat GPT egentligen är: en AI-bot som pratar med dig som en människa och kan skriva allt från affärsplaner till skoluppsatser.
Lisa Welchman och Andy Vitale pratar med mig om min forskning och mitt arbete med designetik, min första dator och mina erfarenheter av Clubhouse, en av de nyare sociala plattformarna då.
Läs mer
Digital etik handlar inte om att hindra den digitala utvecklingen, utan om att välja den bästa riktningen för den.
Från en barndom med datorer i början av 1980-talet till internet i yrkeslivet sedan mitten av 90-talet.
Berör GDPR, nudging (Richard Thaler) och myten om ”digitala infödingar”.
Ett samtal om hur komplex etik i design är, inspelat när UX Copenhagen 2020 flyttade ut på nätet. Det första i Tech for Good Lives serie ”Making Friends With…” med konferensens talare.
Läs mer
Varför ett etiskt förhållningssätt inte hindrar innovation och kreativitet: även medicinsk etik uppmuntrar till risktagande, och innovationen inom området blomstrar.
Vad digital design kan lära av tusentals år av medicinsk etik, temat för mitt föredrag på UX Copenhagen.
Bygger på mitt arbete med handboken Digital omtanke och dess workshoppar.
I UX Podcasts 200:e avsnitt vändes rollerna: Lisa Welchman och Anna Dahlström var programledare, och min medprogramledare James Royal-Lawson och jag var gäster. Nästan fem dygn poddinnehåll, inspelat under sju och ett halvt år.
Visa större: Att hantera att användare dörTre rader med lappar. Överst: informera användare, ge användare makt, lyssna på användare, informera intressenter. I mitten: veta att någon har dött, lita på budbäraren, veta vad man ska göra med datan, standardinställningar för datahantering. Nederst: kommunikation med utsedda förvaltare, lagring av data, åtkomst till data, användning av data.
Visa större: Strategisk framsynthetFyra gröna lappar: erkänn risker, rättigheter, ansvar och makt. Tvärs över mitten: öva på att prata om döden. Under: lova att hjälpa användare, gör researchen, gör policyer tydliga och tillgängliga – och proaktiva, erbjud inställningar som användaren styr, erbjud supportkanaler, lär användare hur de kan förbereda sig för framtiden, utvärdera och uppdatera regelbundet, uppdatera samtycket regelbundet.
Visa större: Det en människa lämnar efter sigEn gravsten i mitten med orden access, usage och participation (åtkomst, användning, deltagande). På ena sidan turkosa cirklar: familj, vänner, partner, kollegor, publik. På andra sidan rosa cirklar: artefakter, upplevelser, minnen, foton, röst, utseende, kloning. Etiketter i hörnet: apparent, virtual/elusive (synligt, virtuellt/svårfångat).
Visa större: Det handlar inte bara om sociala medierGula lappar med frågor: om någon som skriver för ert intranät går bort, hur hanteras deras konto? Skickar ni nyhetsbrev för evigt? Försvinner köpta böcker, musik och spellistor? Raderar fototjänster allt när räkningarna slutar betalas? Plus kvitton, röst och bild, journaler, kontakter, mejl, dejtingprofiler och det andra har skrivit om den avlidna.
Visa större: Frågor till deltagarnaTvå händer som sträcker sig in mot en lila bakgrund, med frågorna: What is your responsibility as a designer? What can providers of digital services do better? What feels difficult? (Vilket ansvar har du som designer? Vad kan de som erbjuder digitala tjänster göra bättre? Vad känns svårt?)
En 90 minuter lång interaktiv gästföreläsning på engelska på Berghs School of Communication, i Joe Macleods kurs kring hans koncept Endineering. Han bad mig prata om data, integritet och vikten av radering och avslut. Jag fokuserade på att designa för att användare dör: hur information kan hanteras, nås och tas om hand med omsorg när någon har gått bort, hur människor kan få mer kontroll över sitt innehåll och hur de närståendes förväntningar och behov kan mötas.
Läs mer
Verkliga berättelser om det som blir kvar: spellistor, spelprofiler, Facebookkonton som fortsätter skicka födelsedagspåminnelser och anhöriga som blir utelåsta.
GDPR gäller inte avlidna personer, så reglerna överlåts åt varje lands egna lagar.
En modell för vad tjänster behöver hantera: att veta att någon har dött, att lita på budbäraren, att veta vad man ska göra med datan, och standardinställningar. Bakom dem finns lagring, åtkomst och användning av data, plus kommunikation med utsedda förvaltare.
Strategisk framsynthet för organisationer: erkänn risker, rättigheter, ansvar och makt, öva på att prata om döden och erbjud inställningar som användaren själv styr.
Bredare än sociala medier: intranätsskribenter, köpt musik och köpta böcker, fototjänster som raderar när räkningarna slutar betalas, journaler, röstkloning.
Avslutade med frågor till deltagarna: Vilket ansvar har du som designer? Vad kan tjänsteleverantörer göra bättre? Vad känns svårt?
Jag tog först fram den som ett pass i Ambition Empower, med fler workshopinslag: deltagarna gick iväg och gjorde en övning och kom sedan tillbaka för att presentera och diskutera.
Visa större: Granskning: skapa kontoRegistreringsformuläret med kommentarer: mycket text för att skapa ett konto, att fråga efter företag i stället för lösenord är ovanligt – och ”Registrera” kan få en röst, som ”Skapa ditt grymma 30-dagars gratiskonto!”.
Visa större: Granskning: komma igångFörsta vyn efter inloggning, med kommentarer: Var är jag? Vad förväntas jag göra? Ikonerna förklaras inte, videon tar för mycket plats, och varför inte automatiskt skapa en sökterm för företagsnamnet?
Visa större: Idéskisser: designprinciperLess is more. Minimera antal menyval. Tona ner ikonerna. Lyft fram det som hjälper mig komma vidare. Tänk ”flöde”. Förenkla menyn, färre sidor.
Visa större: Idéskiss: ny startsidaTrådskiss av en lugnare startsida: tre tydliga fördelar, en knapp ”Testa gratis i 30 dagar” och ett enda kundcitat.
Visa större: Idéskiss: sökfraserTrådskiss av vyn för sökfraser: ett enkelt formulär för en ny fras med kryssrutor för källor till vänster, och en tydlig tabell över befintliga fraser med ändra och pausa.
Visa större: Idéskiss: sortera träffarTrådskiss av sorteringsvyn: träffar listade med källa och sentimentansikten, och tydliga val per rad – besvara, skapa ärende, arkivera.
Expertgranskning, ny interaktionsdesign och åtgärdsplan för Prosocyal, ett webbverktyg som företag använde för att bevaka och hantera sina sociala medier.
Läs mer
Verktyget lät företag lyssna på vad kunder sa om dem i sociala medier, svara i realtid och hantera varje konversation som ett ärende som kunde delegeras.
I januari 2012 gick jag igenom verktyget som en ny kund skulle göra – från startsidan och registreringen till sökfraser, sortering och ärenden – kommenterade varje vy och skissade sedan ett enklare flöde i trådskisser.
Jag granskade det befintliga verktyget och gjorde ny interaktionsdesign för den ombyggda versionen – ”avgörande för att skapa en lättanvänd upplevelse”, enligt Andreas Ahrens på Prosocyal.
Visa större: Problemet: en vanlig inloggningDen fiktiva tjänsten Demoverket med rubriken Inloggning och knappar för BankID och Freja eID. Per Axbom syns i hörnet av filmen.
Visa större: QR-koden visas direktSidan QR-kod: en QR-kod som byter utseende varje sekund, med numrerade instruktioner under och knappen Avbryt – tidsgränsen har redan börjat.
Visa större: Inzoomad: QR-koden hamnar utanför bildSidan är inzoomad så att QR-koden fyller skärmen och dess nedre del försvinner utanför bild. Under syns bara början av instruktionen ”Öppna appen för BankID”.
Visa större: Litet fönster: koden får inte platsEtt förminskat webbläsarfönster, som en skärmläsaranvändare kan ha utan att veta om det. QR-koden är för stor för fönstret och bara en del av den syns.
Visa större: Lösningen: instruktionerna förstSidan BankID på en annan enhet: instruktionerna i lugn och ro, information om att man har 30 sekunder på sig efter att man valt att visa QR-koden, och knappen Visa QR-kod. Ingen QR-kod och ingen tidsgräns ännu.
Visa större: Inzoomad: koden får alltid platsSamma inzoomning som tidigare, men nu i lösningen: QR-koden ligger i en ruta ovanpå sidan och är stor, men hela koden ryms inom den synliga ytan.
Visa större: Litet fönster: koden krymper medEtt mycket litet webbläsarfönster där QR-koden har krympt med fönstret och fortfarande syns i sin helhet, så att den går att läsa av.
Ett eget initiativ: en lösning för hur inloggning med QR-kod (BankID, Freja eID) kan fungera för människor med nedsatt syn. I en film visar jag problemen och en möjlig lösning, med en klickbar demo – idén går att börja använda redan idag. Efter det började många varianter av lösningen användas på många webbplatser.
Läs mer
Problemen: när man zoomar hamnar delar av QR-koden utanför bild, en skärmläsaranvändare med ett litet webbläsarfönster kan inte veta att koden inte får plats, och tidsgränser kan vara så korta som 30 sekunder.
Lösningen: ingen QR-kod förrän man har läst instruktionerna i lugn och ro, och ingen tidsgräns innan dess. Plus särskilda instruktioner för skärmläsare, som hur man håller kameran och på vilket avstånd.
QR-koden får sin storlek med vw/vh och kan aldrig bli större än 95 procent av den synliga ytan – den krymper med fönstret och hamnar aldrig utanför bild.
Idén med QR-koden som ändrar storlek är Daniel Göranssons, och många av tankarna växte fram i samtal med Daniel och Hampus Sethfors på Axesslab. Jag visade hur den kan tillämpas i praktiken, i en lösning för 1177.
Och ett krav på Digitaliseringsmyndigheten (DIGG): ”Det spelar ingen roll om vi bygger tillgängliga tjänster när de ligger bakom otillgänglig inloggning.”
Den första talaren i Raoul Wallenberg Talks, en föreläsningsserie om mänskliga rättigheter i nya Stadshallen i Lund, den 20 januari 2022. Teknik är ofta drivkraften som för samhället framåt – så vad har den med mänskliga rättigheter att göra, och hur används den för att hålla tillbaka dem?
Läs mer
Det börjar i Moçambique, där en ung bonde förklarade hur matbistånd gjorde det omöjligt att driva ett företag – den till synes välvilliga handlingen som skapar mer skada.
Från boktryckarkonsten till internet: vem som hade makten och vem som raderades. Bara 7 % av världens språk finns representerade på nätet, och tangentbord och autokorrigering är byggda för dominerande språk.
När vi börjar förlita oss på AI för information, beslut och förutsägelser bygger vi ännu ett lager ovanpå den historien i stället för att rätta till den.
Hela texten, bilderna och läslistan finns på axbom.com.
Kortare uppdrag från tiden runt starten av mitt eget företag, Axbom Innovation AB (grundat 2010): expertgranskningar, interaktionsdesign, workshops och beställarstöd vid köp av webbtjänster.
Läs mer
Apoteket (2010, som underkonsult till XLENT): workshopledare om ny webbstrategi för digital internkommunikation
Cinteros (2010–2011): rådgivning och utveckling av ny WordPress-baserad webbplats
SuperOffice (2010): produktion av kampanjsajten ensparkibaken.nu
LBi (2010–2011): arbete med integrerade behovsguider, som underkonsult
Unifaun (2011–2013): workshop, rådgivning och interaktionsdesign för avancerade beställningsformulär, inklusive en webbplats för designmönster
Västra Götalandsregionen (2011): design och användningstest av en mobil ingång till intranätet för iPhone och iPad, som underkonsult till Monator
Naturhistoriska riksmuseet (2011): granskning och interaktionsdesign av bokningsflödet för Cosmonova
NCC (2011): nytt inloggningsflöde till intranätet från externa datorer, som klickbar PDF-prototyp
Statens musikverk (2011–2017): beställarstöd vid upphandling av ny webbnärvaro
Search Integration (2011): granskning och åtgärdsförslag för ökad konvertering på landningssidor
En svensk bank (2011): gränssnitt för en ny iPad-app, som underkonsult
Qmmunications (2011): granskning åt Covidien, som underkonsult
Riksutställningar (2011): arbetsmöte om rekrytering av webbkommunikatör
Region Skåne (2011): underlag för en mobil webbstrategi
Handelsbanken (2012): enkätdesign för utvärdering av intranätstjänster, utformad och genomförd i SurveyMonkey – efter intranätsarbetet under XLENT-åren
Finansbranschen (2012): granskning och interaktionsdesign av webbformulär i ett nytt betalningskoncept
Swedish ICT (2012): workshop och rådgivning inför upphandling av ny teknik- och designleverantör
HittaMäklare (2012): expertgranskning, ny interaktionsdesign och åtgärdsplanering
Hobart Scandinavia (2012): ett beställningssystem för reservdelar i Sverige och Danmark
Statskontoret (2013): workshop om vidareutveckling av extern webbplats
Visa större: Att skriva för webben, februari 2005Titelbild från Lumano: ”Att skriva för webben”, Per Axbom, användbarhetskonsult, 2 februari 2005.
Granskningar, användartester, fokusgrupper och strukturarbete för en lång rad organisationer i början av 2000-talet, oftast med en konkret åtgärdsplan som resultat.
Läs mer
Skanska Facilities Management (2000): kartläggning av flera nätbaserade tjänster och applikationer som förenades till en enhetlig informationsdesign, med rekommendationer för ny informationsstruktur, projektorganisation och organisation för att hantera informationen
Oriflame (2002): granskning och användartest av webbplatsen, och sedan tidig granskning av pappersprototyper som eliminerade problem i struktur, navigering och shoppinglogik
Arbetslivsinstitutet (2002): analys av användarbehov samt navigations- och innehållsstruktur för en utbildningswebbplats
SEB (2003): användartester av en webbtjänst för bankkunder, med intervjuer, observation och enkäter
Skanska (2003): granskning av webbplatsens navigationssystem, med förbättringar i designskisser
Cementa (2003): informationsstruktur och åtgärdsplan för ökad användbarhet på ett extranät för kunder
Utbildningsradion (2004–2005): användartester av mediebiblioteket med testprotokoll, enkät och gruppdiskussioner
Vägverket (2004): fokusgrupper med kreativitetsövningar om hur bibliotekstjänsterna skulle utvecklas
God Smak (2004): kravspecifikation, interaktionsdesign och utveckling av en e-handelswebbplats för mat
Folksam (2005): förstudie för nytt intranät, med workshops, intervjuer, expertgranskning och designskisser
RFSU (2005): beställarstöd vid val och upphandling av nytt verktyg för webbpublicering
Lumanos kostnadsfria frukostseminarier, som jag höll regelbundet: en introduktion till användbarhet (bland annat hur man hittar vanliga brister med en expertgranskning), att skriva för webben, och tillgänglighet på webben.
Artiklar för Lumanos webbplats (2001–2003): om att välja publiceringsverktyg, styrkan med statistik, användbarhetstrender från User Interface East 2002, tio vanliga användbarhetsproblem och varför en webbenkät aldrig ersätter ett användartest – en text som också publicerades som debattartikel i Computer Sweden i mars 2004.
Visa större: Målbild: ansökande och mottagareSamma slags handritade resa från den sökandes sida: läsa om möjliga stöd, få information om aktuella stöd, söka, signera med Freja, komplettera, få beslut via Kivra, få utbetalning och återrapportera – med noteringar som ”Viktigt med igenkänning år till år”.
Visa större: Målbild: LOK-stöd för en föreningResan för en förening som söker LOK-stöd (lokalt aktivitetsstöd), från närvaroregistrering och ansökan till beslut, utbetalning och eventuell kontroll i efterhand.
Visa större: Nuläge: ansvar för funktioner (2023)En karta över dagens system fördelade på specialidrottsförbunden, RF/SISU med distrikt och föreningarna – inloggning, statistik, bidragshantering, centrala register, utbildning och föreningsadministration – ovanpå gemensamma data om organisationer, personer, aktiviteter och utbildningar.
Visa större: Målbild 2028: ”Idrottsportalen”En skiss av en ny gemensam ingång med Freja eID, där RF/SISU:s anställda når roller och behörigheter, ett nytt BI-verktyg för statistik, ett nytt bidragsverktyg som ersätter Idrottsmedel, centrala register, utbildning, LOK-backoffice och kommunikation – allt på gemensamma idrottsdata.
Visa större: Ett scenario: analytikernEn scenariomall i fyra steg för en analytiker på RF/SISU som ska rapportera statistik till regeringen: logga in, välja applikation, arbeta i BI-verktyget, dela rapporten – med rader för gränssnitt, system, upplevelse och informationskällor.
Visa större: Workshop: om fem årEn workshopövning: ett tomt diagram över framtidens verksamhetsstöd, med instruktionen att resonera om vad som förändrats i teknik och processer om fem år, och att komma överens om de tre viktigaste förändringarna.
Mitt första uppdrag för Riksidrottsförbundet, från hösten 2023: den övergripande strategin för ett nytt verksamhetssystem för idrottsrörelsen, och specifikt en plan för framtidens bidragshantering (Ekonomiska stöd) – hur förbund, distrikt och föreningar söker, får och återrapporterar bidrag.
Läs mer
En plan för framtidens bidragshantering, byggd på intervjuer och tidigare utredningar av hur bidragsprocessen fungerade.
Presentationer och workshoppar för att skapa en gemensam bild av vart bidragshanteringen skulle – bland annat en övning på RF/SISU:s verksamhetsdagar i september 2023: vad har förändrats om fem år?
Visualiseringar: en karta över dagens system och vem som ansvarar för vad, en målbild för 2028, scenarier för olika roller och handritade användarresor för handläggare, sökande och föreningar – levererade i förstudien våren 2024.
En prototyp för att göra idéerna konkreta och möjliga att testa.
Arbetet ledde vidare till Idrottsarenan, det nya verksamhetssystemet som ersätter IdrottOnline.
Ansvar för UX-strategi och design för Idrottsarenan, idrottsrörelsens nya verksamhetssystem som ersätter IdrottOnline i november 2026. Det samlar medlems- och organisationsdata, folkbildning, analys och ekonomiska stöd för 72 specialidrottsförbund, 19 distrikt och cirka 18 000 föreningar med omkring 3,1 miljoner medlemmar.
Läs mer
Användarintervjuer, enkäter och fältstudier
Interaktionsdesign för två olika system
Förklaringsvideor för kommunikation och screencasts för support
Dokumentation av designsystem
Kravställare och coach inom digital tillgänglighet
Visa större: Bild: AceAwe-hjuletHandritat hjul med de sex stegen: Attract, Clarify, Engage, Adapt, Wow och Extend.
Visa större: Bild: Hinder i trappanDe sex stegen ritade som en trappa, med en liten figur som kämpar över hindret vid Attract.
Visa större: Bild: WebbformulärTvå handritade webbformulär bredvid varandra – ett av formulärexemplen i föredraget.
Visa större: Bild: Kan jag få det levererat i morgon?Två svar på samma fråga: ”No, I'm afraid that costs extra…” mot ”Yes, of course! How would you like to pay for that?”
Visa större: Bild: #7: Lös rätt (användarens) problemDet sjunde steget, efter modellens sex: lös rätt (användarens) problem.
Ett föredrag den 16 april 2012 i det nya spåret om användbarhet och interaktionsdesign på Scandinavian Developer Conference: att komma i rätt sinnesstämning för att glädja användaren, så att en digital tjänst kan bli ”början på en vacker vänskap”. Byggt på upplevelsemodellen AceAwe – sex steg och ett till – med många webbformulär som exempel.
Läs mer
Modellen, då ur boken jag skrev på: Attract, Clarify, Engage, Adapt, Wow och Extend – och steg sju, lös rätt (användarens) problem. I e-boken året därpå blev Engage till Enable.
Hur företag använder stegen hela tiden, ofta utan att veta om det, och hur fokus på de steg andra förbiser ger en överlägsen tjänst.
Varje bild handritad av mig: hinder, trappor, registreringsformulär och leveransdialoger.
Modellen gavs ut året därpå som e-boken AceAwe – en upplevelsemodell.
Att göra företag sökbara när sökmotorerna fortfarande var nytt land.
Läs mer
Outokumpu (2003–2004): sökmotoroptimering inför lansering av en webbplats som slog ihop fem företags webbplatser, med en omfattande ämnesguide för fullständig indexering
En del av samma uppdrag: en taxonomi för AvestaPolarits intranät (2003), i ett koncernövergripande projekt för kunskapshantering – över- och underrubriker i Yahoo-stil, för att ämneskategorisera dokument och information till ämnessök och ”mer i samma ämne”.
Biovitrum (2003): bättre sökbarhet på Biovitrums webbplatser, så att de fick fler relevanta träffar i sökmotorer och ämnesguider på internet
Protelma (2004): sökbarhetsgranskning med åtgärdsförslag för ökad synlighet i sökmotorer
Outokumpu (2005): åtgärdsplan för att göra ett av koncernens varumärken lättare att hitta
Mitt förhållningssätt då, liksom på bloggen: sökbarhet genom bra och relevant innehåll, väl utformade sidtitlar och tillgänglig kod – samma saker som hjälper den som använder skärmläsare eller andra webbläsare. När Google 2006 plockade bort BMW ur sökresultaten för sidor som bara byggts för att lura sökmotorn, applåderade jag.
Vad andra har sagt
Ni har varit mycket duktiga och skött er relation på ett ödmjukt och professionellt sätt, som man inte ser hos många företag. Jag ser fram emot att samarbeta med er i fler projekt!
— Anders Candell, Manager Web Communications, AvestaPolarit, om att arbeta med Lumano
Lumano har skött sitt uppdrag professionellt, med ett stort engagemang och punktlighet. Att de dessutom är ett trevligt och kompetent gäng gör att de även i framtiden kommer vara en tänkbar konsult i våra webbprojekt.
— Åsa Kramers-Edlund, Web Manager, Biovitrum, om att arbeta med Lumano
Visa större: Idén, sida 1”En robotvän som håller koll åt dig”: klassiska problem som sena betalningar och oväntade utgifter; lösningen, en robot som letar efter mönster i betalningarna; och roboten som berättar vad som väntar denna månad.
Visa större: Idén, sida 2Roboten ställer smarta frågor – ”Räknar du med att betala till Telia varje månad?” – och visar enkla diagram över utgifterna över tid.
Vann SEB Innovation Awards i oktober 2012 – bankens årliga pris sedan 2010 för en idé som kan utveckla kundupplevelsen inom bank. Min idé: ”en robotvän som håller koll åt dig” – lös vardagsproblem med pengar som skapar stress, med information banken redan har.
Läs mer
I stället för två A4-sidor text skissade jag idén som åtta bilder på min iPad, och lade en större version bakom en länk på en nyregistrerad domän för att väcka nyfikenhet.
Konceptet: ta bort gränssnitt. En robot letar efter mönster i betalningarna, ställer smarta frågor, varnar innan man spenderar för mycket och visar enkla diagram – så att kunden inte behöver anstränga sig.
Min egen slutsats: det var sättet att presentera idén, med visualiseringar, som vann – lite mer än själva idén.
Visa större: UXLx 2019, workshop: Brittney Dunkins, Strategic storytelling”Storytelling goal = audience need + business objective”, nedbrutet i core value, content area och tre koncept. Guardrails – ton och röst: uttryck ditt varumärke, vad vill du att människor ska känna och göra, vad är du inte? Sourcing: vilka kan du ta hjälp av internt och externt, vilka krav har du på en ”expert” som källa? En processkarta från research, idéer och strategi via outreach, förintervju, insamling, utkast och redigering till granskning, färdigställande, publicering och spridning. Mission, vision och värderingar; content drivers; digitalt värde – bestäm vad du vill mäta, metric, lärandemål, value: why it matters.
Visa större: UXLx 2019, workshop: Kristin Skinner, Design OpsKristin Skinner: ”All design is service design.” Den trebenta pallen: produkt/tjänst som vilar på affär, teknik och design. Centraliserade partnerskap: ledning för design, produkt och utveckling över produkt- och konceptteam. Organisationsscheman med designchef, design director, creative director, creative technologist, produktdesigner, innehållsstrateger, UX-researchers och design practice manager. ”Design management: our mission is to be strategic partners who ensure cross-functional collaboration to create an environment that best supports human-centred design.” Design skapar värde, tämjer mjukvarans komplexitet, håller ihop tjänsteupplevelser, stärker alla discipliner, definierar nya erbjudanden och underbygger planering. Design practice, design programs, design operations.
Visa större: UXLx 2019: Denise Jacobs, Unfold your brainEn färgglad hjärna, ”your most important tool”, och ett paket, ”What's in the box?” Den inre kritikern: ”Paradox: people with impostor syndrome are the most competent.” FEAR som ”false evidence appearing real” – eller något grövre. ”Multitasking is multi-taxing.” ”You can not compare your inside to someone else's outside.” ”Constraints help you perform!” ”It's not so much what you make but the process of making it.” Hjärnvågorna gamma, beta, alfa, theta och delta, och en port till kreativitet. ”Decouple your performance from who you are.” En kort berättelse: ett monster med blå ögon, ”and then she kissed him”, ”the aliens conquered the world!!” – better together.
Visa större: UXLx 2019: Val Head, Animating the user experienceVarför rörelse? Användarnas förväntningar, skärmytan – ”because we can”. ”Great animation has purpose and style”: squash and stretch. Skelettinnehåll ger en ”hint” om innehållet och får saker att kännas snabbare; att sätta scenen med förväntan. ”The way things move can convey emotion.” ”Exaggerate to pull attention”: en studsande spara-knapp. Orsak och verkan, att visa hur saker fungerar, styra uppmärksamheten – med en uggla som pekar på ett formulärfält. Fördelar för hjärnan: lägre kognitiv belastning, motverkar förändringsblindhet, bättre minne för rumsliga samband, kortare upplevd laddtid. ”Use prototypes to test, and help people understand!” Länkar: cubic-bezier.com och animationens 12 principer.
Visa större: UXLx 2019: Pamela Pavliscak, Marc Rettig, Kate Rutter, Farai Madzima och Tom KelleyPamela Pavliscak, ”Next-generation empathy”: relationer som etik – samtycke, gränser, ge och ta, skapa mening, komplexitet/tvetydighet, sociala konventioner, att misslyckas charmigt – bredvid en liten robot. Marc Rettig, att ta ”participatory” på allvar: ”The people living it now are the people living it in the future.” Kate Rutter, ”Escaping the stagnation sandpit”: en kunskapskarta, och 1. sätt en avsikt, 2. börja enkelt, 3. dela framstegen. Farai Madzima, ”The only one of your kind in the room”: ”Who is UX? Let's be less confident in the plans, tools, structures, organizations… that created the inequality we see today”, med ordet Hip Hop i graffitibokstäver. Tom Kelley, ”Creative confidence”: ”Make big change via small experiments”, och Elmo.
Visa större: Hjärnsläpp efter UXLx 2019: det jag tog med mig hemMina egna lärdomar, daterade 25 maj 2019, runt en enkel stående figur: write shit down, lyssna utan fördomar, ”ja, och…”, coacha kollegor, ställ reflekterande frågor, arbeta med deltagande design, samarbeta mer över disciplinerna, gör om möten – färre genomgångar, mer lärande tillsammans – ge människor makt, inte maskiner, be om specifik återkoppling, lita på coachningsprocessen. Personliga och teamets OKR:er: vad vill jag/vi lära oss mer om? Kunskap, föreställningar, luckor. Lita mer på människor, mindre på algoritmer. Se digitala tjänster som värdefulla relationer. Dela mer! Bygg upp min verktygslåda.
Visa större: UXLx 2012: den första samlingenEn hög med sketchnotes mot gul bakgrund. Överst: Steve Portigal, ”Discover and act on insights about people” – ”Use many methods”, ”Research is a limiting word, we create the new”, ”Exploring ≠ testing, be provocative!”, ”Broaden the source groups: early adopters, adjacent users, ‘lost users’”, ”Use drama”, ”Time is not a limitation”.
Visa större: SSMX 2013: Therese Reuterswärd om Scandics FacebookkampanjerTherese Reuterswärd (@TrulyTherese), Scandic, Facebook-annonsering och sponsored ads: 6 000 nya likes (till 2 sidor); ”Det var inte förrän vi började annonsera som kampanjen tog fart”; ”Det skulle ha innehåll, något man kunde göra”; ”Vi tog en film som redan fanns (kostnadseffektivt)”; ”Håll grytan kokande”; ”Ta hand om alla”; targeting; bursts.
Visa större: SSMX 2013: Johan Lange om LeanJohan Lange: ”Sedd, hörd, bekräftad”; ”Om du inte tror att folk vill väl, undvik Lean”; Lean: 1. ett hjärta, 2. rationella; no blame; le med ögonen; hjärnan – smarta mot reptil (försvar, flykt, attack); mål; ”människor ändrar beteende när de känner att de vill”; ”vi skickar lösenord hela tiden”; ”en dålig företagskultur äter bra beslut till frukost”.
Visa större: SSMX 2013: @deeped om Klout@deeped om Klout: 400/90/40 (signaler, dagar, median); hitta influencers; förstå relationer; benchmarka innehåll; mäter inte positivt/negativt; risker för fel; ”Allt hänger på hur vi använder det!!”
Visa större: UXLx 2015: Lisa Welchman, Architecting the information ageett porträtt av Lisa bredvid en pratbubbla, ”Who is accountable for the information design? We are.” Runt henne: en lastbil och oljefat – ”Who decided fossil fuels was a good idea?” – en bebis med walkie-talkie och ett garnnystan, ”Internet of things”, ”Who is responsible?” Längst ner: ”We may not be intending to design the future society, but as makers, we are.”
Visa större: UXLx 2015, workshop: Abby Covert, How to make sense of any mess1. Ontology (mess): välja ord för ett visst sammanhang – hamburgermenyn, ”words we don't say”. 2. Taxonomy: att komma överens är det svåra. 3. Choreography: kontext/kanal. ”Obsession with messes in the world.” ”There is academically no correct way to architect your information.” ”We can't control the information our users perceive.” En bäver: ”This is a fish.” ”Let people go through the exercise.” ”4 copies of every photo.” ”Defining words with words!” Plats, alfabet, tid, kategori, hierarki.
Visa större: UXLx 2015, workshop: Nicole Fenton, Interface writingContent first, content last – båda överstrukna: ”Your content will change.” ”Play around, try different versions.” ”Understand non-binary people – not just male/female, married/single.” ”I don't like this box!” Nomenclature audit. Consistent (not uniform). Collaborative, iterative, inclusive, generous, thoughtful. Consider: main interactions? What are people trying to do? What's important for the business? Vänligt formulerade länkar, även om ingen klickar (”Flying with us”). ”If your website was a person, what would it sound like?”
Visa större: UXLx 2015: Josh Seiden, Innovation in real time”We pretend we can scope projects efficiently.” ”Design experiments, not wireframes.” ”Start the conversation early.” ”We've got this live system that's generating learnings for us” – en statisk HTML-prototyp. En tidslinje där ”go live” kommer före ”start/build”. ”Are you creating the outcomes the client is paying you for?” ”Have a conversation about what success is.”
Visa större: UXLx 2015: Stephen Hay, The art of deception”Deceipt works short term. Making users happy works forever.” En knapp vid ett övergångsställe: ”So yeah, turns out this button doesn't do much.” ”Eliminate time lags.” ”Every step we put between thinking and doing is an obstacle.” ”Don't make the audience work.” Gem-figuren Clippy från Office: ”Don't interrupt people!”
Visa större: UXLx 2015: Nicole Fenton, Words as materialWriting ⟷ designing. (Re)write → share → discuss → agree → repeat. ”I solve problems with language.” ”Sketch with words.” ”#1 obstacle for good design process: lack of product vision.” ”Writers are the fastest designers in the world” – Matt Jones. ”Writing is the material of intent” – Abby Covert. ”We can't read minds. Words remedy unspoken assumptions.”
Visa större: UXLx 2015: Brad Frost, Atomic designAtoms, molecules, organisms, templates, pages. Överlappande band för IA, design och utveckling. ”…and it looks like crap… but, that's OK!” Enheter med samma layout: ”Waste of a talented designer's time!” En platshållare 400×300 och kodparenteser.
Visa större: UXLx 2015: Abby Covert, IA for everybody”Agreeing is the hard part!” En karta: ”An artefact gives us something to talk about and agree upon.” Kaniner som tittar upp ur hål: uncertainty, politics, history, fear. ”8 out of 10 doctors do not recommend” bredvid ”doctors recommend”. Sylt, ett tomrum, gelé: ”People's brains fill the gaps. Information can be made from the absence of information.” En tomat, markerad som både frukt och grönsak.
Visa större: UXLx 2015: Mike Atherton, Designing with linked dataLänkade data mellan ”your data”, BBC och New York Times. ”The web was designed to build bridges of understanding.” En dansande hamster. 1. Use web addresses to represent real-world things (mychair.com). 2. Return useful data in a standard format. 3. Provide links to related phenomena – my house, IKEA cushion: located in, created by, contains.
Visa större: UXLx 2015: Stephen Wendel, 3 strategies for behavior changeEn Nest-termostat som visar 36. ”Habits take time to form. Don't let people drop out from the funnel.” Vanecykeln: signal utlöser rutin, rutin kan ge belöning, belöning kopplas till signalen. En tratt: cue, reaction, evaluation, ability, timing, experience.
Visa större: UXLx 2015: Josh Clark, Magical UX and the internet of things”Maybe engaging interfaces shouldn't be the goal. Rather: get the interface out of the way!” ”You all have a magic wand!” Unobtainium. Glanceability. ”The world is a canvas.” ”Click your heels 3 times to trigger a call (and escape the date).” En översättare/coach för bilen. ”Let devices be happy together.” ”Interfaces are an illusion. Their purpose is to hide the tech.”
Mellan 2012 och 2019 ritade jag sketchnotes live på konferenser – oftast ett föredrag per iPad-skärm, publicerat direkt efter passet. Den första samlingen, från UXLx 2012, hade fått över 34 000 visningar på SlideShare i februari 2013. Mina favoriter är de senaste, från UXLx 2019.
Läs mer
UXLx 2012, Lissabon: den första hela samlingen, ritad i Paper på en iPad 2 med en Wacom Bamboo-penna.
SSMX 2013 (Stockholm Social Media Exchange), en knytkonferens: dagens skisser publicerade under middagspausen.
Februari 2013: intervjuad av David Stark för konferensmagasinet Svenska möten om skisser som arbetsverktyg.
UXLx 2015: två workshoppar (Abby Covert, Nicole Fenton) och en hel dag med föredrag – 11 skisser, var och en med en viktig lärdom på bloggen.
UXLx 2019, Lissabon: två workshoppar (Brittney Dunkins om strategiskt berättande, Kristin Skinner om Design Ops) och föredrag av bland andra Stephen Anderson, Jessica Outlaw, Denise Jacobs, Val Head, Pamela Pavliscak, Farai Madzima och Tom Kelley – och ett eget hjärnsläpp med allt jag ville ta med mig hem.
Länge satt jag fast i den vanliga, vansinniga föreställningen om att jag inte kunde rita – att man måste ha utbildning, och att en vuxen människa inte kan lära sig rita serier. Scott Adams, Dilberts skapare, visade att man helt kan byta spår, och serien xkcd visade att streckgubbar räcker för att kommunicera intrikata budskap.
Vändpunkten kom när jag startade eget och äntligen läste Dan Roams bok The Back of the Napkin. Den förändrade hur jag antecknar på möten och föreläsningar och hur jag skissar upplevelsekartor – och bilderna skapade ett engagemang som ingen av mina klassiska rapporter kommit i närheten av. På mina workshoppar ritar alla.
På UXLx 2012, med den nya appen Paper på iPaden, skissade jag mig igenom alla tre dagarna och lade upp varje teckning på Flickr direkt efter föreläsningen. Responsen gav bränsle att fortsätta.
Metoden, som jag beskrev den i en intervju 2013: ägna de första tre–fyra minuterna åt att rita av talaren medan du lyssnar; låt publiken välja ut de viktigaste punkterna – det som får mest sus, viskningar eller skratt ska med; tveka inte, och våga sudda. Mycket av det som ser ut som teckning är text, i färg och med handritade bokstäver. En skiss säger inte mer än tusen ord, men den gör orden begripliga och intressanta.
För mig som frilansare blev skissandet både marknadsföring, en konkurrensfördel och en inkomstkälla.
SKL:s webbteam gjorde användningstester, men ofta ad hoc och med mycket tid till att klura ut hur. De bad mig om en enkel manual eller checklista för att snabbt komma igång. Jag tog fram en guide för användarinsikter, byggd som en webbplats: ett referensunderlag för att välja rätt sätt att samla in information inför designbeslut, hypoteser och utvärderingar, som kunde delas med alla som driver digitala satsningar inom organisationen.
Läs mer
Metoder sorterade efter den tid du har: en dag, en vecka, en månad, mer än en månad – eller löpande.
Organisation: att vara förberedd på test, rekrytera och ersätta testpersoner, planera, ”testa din test” och kort om GDPR.
Vad som ska testas – länkar och puffar, menyer, innehåll, formulär, sökfunktion – och varför: tillfredsställelse, förståelse, riskbedömning, konvertering och användarens egen måluppfyllelse.
Kvalitativa undersökningar (på distans, när användaren kommer till dig, på plats hos användaren) och kvantitativa (A/B-test, 5-sekunderstest, enkäter).
Från information till insikt: att dokumentera, rapportera, dela och använda resultaten – och spara dem till nästa omgång.
Konkreta exempel och steg-för-steg-beskrivningar, med råd för när tiden är begränsad. En första presentation med återkoppling i december 2019 och en slutpresentation i januari 2020.
Som webbplats i stället för PDF, så att guiden var lätt att dela och uppdateringar kom alla till godo.
Visa större: Längre ner på startsidanUnder den stora bilden: senaste nytt i två spalter med små bilder, och fler avsnitt längre ner.
Visa större: Bild: DataEtt collage av den statistik, de undersökningar och testresultat som arbetet utgick från, bland annat klickkartor, en topp 20-lista över sidor på skl.se och diagram över lyckade uppgifter.
Trådmodeller och prototyp för SKL:s nya externa webbplats, med användningstester, idémöten och workshops. Nya skl.se fick pris som Sveriges bästa offentliga webbplats på Sitevisiondagarna den 7 oktober 2014.
Läs mer
Utgångspunkten: en gammal sajt som redan fungerade bra – uppgiften var alltså att ta en bra sajt och göra den bättre.
Arbetet började i SKL:s egen data och sedan en prototyp – inte bara en leverans, utan ett sätt att visa att data och behov var förstådda och att komma överens om lösningen.
Kvantitativa och kvalitativa tester: omkring 60 personer i målgruppen klicktestade trådskisserna på nätet, på sina egna datorer, över hela landet.
En startsida som medvetet inte visar allt: en stor bild, åtta tydliga ingångar och lagom med friktion för att vägleda – för användbarhet betyder inte att allt ska vara enkelt, och tusen nålar kan inte alla ligga överst i höstacken.
Efter priset berättade Tomas Johansson Haavik och jag om arbetet på scen på Webbdagarna Offentlig sektor (27 november 2014) under rubriken ”Enklast vinner!”.
Interaktionsdesign av reseplaneraren på internet, samt interaktionsdesign och kodning av den webbaserade reseplanerare som används av kundtjänst.
Läs mer
Rådgivare inom tillgänglighet och användbarhet när ny funktionalitet utvecklades
Det då helt nya webbgränssnittet för SL:s kundtjänst – de som svarar på frågor om resvägar, tider och störningsinformation i telefon. Byggt för att vara snabbjobbat: snabbkommandon för att hoppa mellan sökfält och välja färdvägar och färdmedel, med accesskeys kompletterade med JavaScript-kommandon. Jag visste exakt vilka som skulle använda det, kunde testa på deras datorer, och alla var vana vid snabbkommandon.
En lärdom från en fikarast som har stannat kvar: stationsplattformarna måste balansera synskadade, som vill ha kanter och struktur i golvet, mot rullstolsburna, som inte vill ha kanter alls. Ingen enskild lösning fungerar för alla – därför argumenterar jag mot att ”certifiera” en webbplats som helt tillgänglig.
Tio år senare (2014) spelade jag på eget initiativ in en videorecension av SL:s nya reseplanerare, med ett snabbt designförslag.
Visa större: Frescatihallen, maj 1998Undersajten för Frescatihallen, idrottshallen invid Stockholms universitet där SSIF hade sitt kansli: en röd logga ”Frescati Hallen” med badmintonracket och nät, en röd meny (A- och B-hallen, E-hallen, badminton, tennis, solarium, styrketräning, omklädning), rubriken ”Välkommen till Frescatihallen!”, en kort beskrivning av den 5 000 kvadratmeter stora hallen och öppettider i en röd ruta.
Jag byggde den första webbplatsen för Stockholms Studenters Idrottsförening – på ssif.su.se, med information för 30 000 studenter i Stockholmsområdet, från att registrera adressen till att bygga kontaktformulär och utbilda dem som skulle publicera.
Läs mer
Som informatör ansvarade jag för föreningens grafiska produktion – annonser, broschyrer, affischer och webbplatsen – liksom redaktionellt skrivande och PR.
Jag byggde också undersajten för Frescatihallen, idrottshallen i Frescati där SSIF hade sitt kansli.
Ett föredrag på den första STHLM Xperience Conference, på World Usability Day 2018 med temat ”Design for Good or Evil”. Berättat med ett Gremlins-tema – Gizmo och Stripe, som jag själv ritade i Keynote med pennverktyget.
Läs mer
Vi har aldrig varit bättre på att effektivisera – men hur ser vi till att vi gör rätt saker, och vet vilka gremlins vår design skapar?
Exempel från kartprojektioner och vägutrymme till samåkningstjänster, ett passfoto som avvisades för att ”ögonen var stängda”, och träningsappen som avslöjade var hemliga militärbaser låg.
Verktyg för att göra bättre, bland annat den inkluderande pandan och övningsbladen från min bok under arbete, Misusability.
Visa större: Diplomet”STIMDI tilldelar härmed Per Axbom STIMDIs 2016 stora pris”, följt av juryns motivering.
STIMDI, Sveriges tvärvetenskapliga intresseförening för människa-dator-interaktion, har delat ut sitt stora pris sedan 1997 – tidigare pristagare är bland andra Jonas Löwgren, Kia Höök och Jan Gulliksen. Jag fick det på World Usability Day den 10 november 2016, två minuter efter att jag gått av scenen efter ett föredrag om etik.
Läs mer
Kvällen var STIMDI:s temakväll för World Usability Day i Stockholm, med fokus på hållbarhet. Jag var inbjuden att tala om etik och utförarnas ansvar i UX-branschen – ett föredrag med personliga reflektioner och viss kritik mot branschen. Föredraget har ett eget kort, med inspelningen.
Juryns motivering: ”Per har som mångårig och uppskattad UX-are, föreläsare och poddare bidragit till att öka medvetenheten om god användbarhet. Han har också delat med sig av sin erfarenhet genom att delta som mentor i STIMDI:s mentorprogram. Med sin bakgrund i medie- och kommunikationsvetenskap har han ständigt hittat nya sätt att kommunicera UX, vilket är helt i enlighet med STIMDI:s ambitioner.”
De fyra orden ”nya sätt att kommunicera” gick rakt in i hjärtat – hela mitt liv har handlat om lärande och att aldrig vara färdig med lärandet.
Visa större: Idéseminariet: en landningssidaSkiss av en landningssida för Kandidatprogram i lingvistik, 180 hp, med en introduktionstext och knappar för att rekommendera, tipsa en vän, bli uppringd, påminn mig och nyhetsbrev. Under: en film där ”Anna berättar om vad du ska tänka på!”, ”Ställ frågor direkt till en student”, ”Fråga, prata och dela idéer på vår Facebook-sida!” och ”Så här söker du”.
Visa större: Idéseminariet: konkreta idéer, bedömdaEn tabell med fem idéer, beskrivning och betyg i stjärnor: studentambassadörer (fem stjärnor – ”hög genomförbarhet och förväntad hög effekt”), fototävling ”Ansiktet i staden” (fyra), projektbloggar (fyra – ”med rätt pris kan detta generera en enorm synlighet”), forum för allmänheten och blivande studenter (tre) och Bambuser-sändningar (tre).
Visa större: Idéseminariet: vad andra universitet görEn jämförelsetabell över 14 svenska lärosäten – Linköping, Linnéuniversitetet, Umeå, Karolinska institutet, Karlstad, Örebro, Mittuniversitetet, Uppsala, Lund, SLU, Gävle, Chalmers, Göteborg och KTH – med kolumner för Facebook, YouTube, studentbloggar och andra aktiviteter, som frågelådor, studenter som berättar, kampanjsajter och studentchatt.
Strateg och upplevelsedesigner åt Naturvetenskapliga fakulteten, kring den tryckta katalogen och nyrekrytering via alternativa kanaler: jag kartlade hela resan för blivande studenter, från femte klass till antagning, och omsatte den i en strategi och nya digitala tjänster.
Läs mer
Komplett upplevelsekartläggning efter intervjuer med blivande studenter, med fokusgrupper som kontrollgrupp (2011)
Strategi-workshop, strategisk prioriteringsövning bland alla nya idéer och ny interaktionsdesign för digitala tjänster
Strategisk rådgivare när universitetet stängde sitt interna bloggnätverk för personal och studenter och flyttade till wordpress.com (2010)
Inspirationsföreläsning om copywriting för digitala medier för universitetets nätverk med redaktörer (2010)
Ett idéseminarium för fakulteten (2011) och en utbildning i att skriva för webben (2012), som underkonsult till XLENT
Idéseminariet den 28 november 2011, tillsammans med Gustav Degerman på XLENT: hur blivande studenter nås online och i mobilen, en jämförelse med vad andra universitet gör, landningssidor som tar besökaren från information till handling, och kundresan – Attrahera, Förtydliga, Engagera, Anpassa, Wow, Förläng. Grupparbete om var kontakten inleds, vart den leder och hur man får människor att stanna kvar eller återvända – och konkreta idéer bedömda efter genomförbarhet och förväntad effekt: studentambassadörer, fototävling, projektbloggar, forum och livesändningar.
Texter till webbplatsen su.se, åt kommunikationsenheten (2012, via mitt eget företag)
Fem år med den nationella e-tjänsten för stöd och behandling, från förstudien 2013 till lansering: en plattform där vårdgivare bygger stöd- och behandlingsprogram, som internetbaserad KBT och psykoedukationskurser, för sina patienter. Projektet som styrde mig mot digital etik.
Läs mer
2013: nyckelperson i förstudien, med fokus på kartläggning av krav och behov i gränssnittet. Intervjuer med personer som tidigare gått behandlingar online, och en tidig prototyp för plattformen.
2013–2017: UX lead som ledde arbetet med gränssnitt och användarupplevelse i daglig kontakt med designer och utvecklare. Löpande interaktionsdesign, användningsstudier, workshops med intressenter och utvärderingar av piloter med verksamheter och patienter.
Vid projektets kickoff gjorde jag på eget initiativ en förklaringsfilm som följer patienten Anna och hennes behandlare Lisa genom en behandling. Den blev den gemensamma bilden av målet som hela projektet arbetade mot, ända fram till färdig produkt.
2015 gjorde jag ytterligare två förklaringsfilmer för tjänsten: en introduktion till internetbaserat stöd och behandling, på uppdrag av SKL, och en guide till att komma igång med internetbehandling – plus en film om roller och administration för vårdpersonalen.
2017–2018: strategisk rådgivare i vidareutvecklingen av plattformen – integration med journal, appar och videomöten, vårdplaner i cancervården och en designguide för alla inom vården som producerar program för plattformen.
Vändpunkten mot etik: insikten om hur snedfördelat ansvaret är. Utvecklare kan bygga ett verktyg som försvårar kommunikationen mellan behandlare och patient, men ansvaret för en eventuell felbehandling hamnar hos vårdgivaren – aldrig hos dem som byggt tekniken. De som bygger tekniken borde bära betydligt mer ansvar. Jag började tala om det i föredraget ”Det osynliga problemet med sagolika användarupplevelser”, först på UX Open 2015 och sedan på UXLx i Lissabon 2016.
Visa större: Foto: Simon AxbomPorträttet som publicerades med artikeln: Per i lila skjorta, med armarna i kors, leende, vid en sjö under en molnig blå himmel.
Min replik på SvD Debatt den 9 juli 2023, på Mathias Sundins ”Vi behöver inte någon AI-paus”: ”Det är inte skrivet i sten att AI:s fördelar kommer överträffa nackdelarna. Det är därför regleringar behövs, för att säkerställa en riktning som mildrar skada och skapar nytta för flertalet, inte fåtalet.”
Läs mer
Jag höll med Sundin om att AI inte står i begrepp att utrota oss alla – men inte om att AI därför inte behöver regleras. Raden som störde mig mest: ”AI har orsakat få verkliga problem.”
Sundin svarade med en slutreplik den 14 juli 2023: ”AI-reglering blir broms för viktiga innovationer”.
Jag skrev den vid frukostbordet första semesterdagen, medan kaffet kallnade.
Behovet av reglering drivs inte av rädslan för en AI som vill utrota oss, utan av skada som redan pågår: konstnärer vars verk används utan samtycke, oskyldiga som häktas på grund av ansiktsigenkänning, sökande som sorteras bort av rekryteringsverktyg, patienter som får fel behandling – och systemens energi- och vattenåtgång. Det är sådant EU:s AI Act tar sikte på. ”Omtänksam innovation gynnas av tydliga ramar.”
Rådgivning och representant som sakkunnig, via mitt eget företag Axbom Innovation AB, vid återkommande workshops och arbetsmöten, som stöd i utvecklingsprojekt och webbstrategiska frågor.
Läs mer
Via XLENT: en granskning av Byggkatalogen, den sökbara katalogen över byggvaror och leverantörer som används av hela byggbranschen, sedan besöken börjat minska. Jag analyserade sökbarhet, sökmotoroptimering och användbarhet – statistik och statistikverktyg, bevakning av konvertering, synlighet i sökmotorer, struktur och gränssnitt – och tog fram en prioriterad åtgärdsplan som Svensk Byggtjänst genomförde. Efteråt vände trenden, och besöken ökade månad för månad.
Visa större: Gerillatestning, omgång 2Titelbild: ”Gerillatestning av Symtomguiden (omg. 2) – Per Axbom, Anja Folkman och Rikard Bodin, Inera, mars 2019”.
Visa större: UtförandeTelefonintervjuer med åtta personer över hela Sverige, i olika åldrar och kön, som tittade på en pdf med mobilvyerna. Syfte: förstår användaren hur chattroboten fungerar, vad hen ska göra, och hur chattrobot-symbolerna tolkas?
Visa större: IntervjuresultatIntervjuanteckningarna som rader av färgkodade lappar, en kolumn per vy.
Visa större: Skärmbilder med citatMobilvyer av symtomguiden med deltagarnas kommentarer i pratbubblor, som ”Ska jag prata eller skriva med roboten, undrar jag” och ”Den här texten får mig att undra om jag kan lita på en bot. Känns läskigt.”
Visa större: ResultatI en krissituation är användaren ofta blockerad och kan inte resonera logiskt – därför måste texten om när man inte ska använda tjänsten komma först. Mängden text och inloggningen gör startsträckan lång; användarna förväntar sig att komma in i chatten direkt.
Visa större: Omgång 1 jämfört med omgång 2Jämförelse av testomgångarna: i februari kunde användarna inte avgöra om de pratade med en person eller en bot; i mars var det tydligt att det var en bot, men startsträckan hade blivit lång.
Visa större: En användarresa genom tjänsternaScenario ”misstänkt luftvägsinfektion”: en kvinna med långdragen förkylning ringer sjukvårdsrådgivningen, hänvisas till provtagning som hon bokar själv, och får svaret via 1177 Vårdguidens e-tjänster – ingen infektion, vila hemma.
Visa större: Rätt vård efter behov och brådskaIllustration av tjänsterna mellan egenvård och akut – app, symtomguide, personlig rådgivning, provtagning, tidbokning, digitala och fysiska möten – ovanpå gemensamt medicinskt beslutsunderlag, katalog, dokumentation och journal.
En del av Första linjens digitala vård: en digital symtomguide där människor beskriver sina symtom för en chattrobot och vägleds till rätt vårdnivå – från egenvård till 112. Under 2019 byggdes ett första proof of concept som testades med människor runt om i Sverige.
Läs mer
Två omgångar gerillatester av chattroboten, i februari och mars 2019. I den andra omgången intervjuade jag och två praktikanter jag handledde från Nackademins UX-utbildning, Anja Folkman och Rikard Bodin, åtta personer i olika åldrar och kön över hela Sverige per telefon, medan de tittade på mobilvyerna.
Viktiga insikter: i en kris kan människor inte resonera logiskt, så texten om när man inte ska använda tjänsten måste komma först – och varje extra text och inloggningssteg gör startsträckan för lång.
Min överblick över hur en opersonlig och en personlig symtomguide hänger ihop med sjukvårdsrådgivningen, digitala väntrum och fysisk vård, samt användarresor som visar hur en människa rör sig mellan tjänsterna.
Föredrag, föreläsningar och utbildningar för företag, myndigheter och skolor – från poddande och design thinking till tillgänglighet, inkluderande design och AI-etik. De större konferensföredragen har egna kort.
Läs mer
Sveriges Kommuner och Landsting (2017): föreläsning om poddande
Skatteverket (2018): föredrag för myndighetens tillgänglighetsnätverk, en version av ”Tillgänglighet och konsten att bry sig om människor”
Omegapoint (11 oktober 2019): föredrag om digital etik
Familjen (2019): föreläsning
Inspektionen för vård och omsorg, IVO (2020): utbildning i design thinking
Post- och telestyrelsen, PTS (2020): expertföreläsning på Digin
Arbetsförmedlingen (2020): föreläsningar om inkluderande design
Föreningen för arkiv och informationsförvaltning, FAI (13 oktober 2020): föreläsning om metadata
App Shack (2020): föreläsning om tillgänglighet och etik
Inviqa (2020): föredrag på CXCon
Nyla Design (2021): föreläsning och workshop om Digital omtanke
Hogia (2021): inspirationsföreläsning
Bouvet (2022): inspirationsföreläsning om digital etik
B3 Consulting Group (2022): föreläsning om digital etik
Stockholms universitet (2023 och 2024): föreläsningar om digital etik
Västra Götalandsregionen, Förvaltningen för kulturutveckling (2023): föreläsning om AI och mänskliga rättigheter
Cygni (2023): föreläsning och workshop om etik inom design och UX
Human Rights Festival, med Altitude Meetings (9 december 2023): ”AI och mänskliga rättigheter”
Berghs School of Communication (2024): undervisning i utbildningen Digital Design & Strategy
Per har ett enormt kunnande inom användbarhet. När vi skulle göra om vårt webbverktyg var Pers input avgörande för att skapa en lättanvänd upplevelse. Är enkelhet och intuitiva gränssnitt viktigt för er, anlita Axbom Innovation!
Per Axbom har en sällsynt värdefull kombo i att kunna tala med teckisar på teckisarsvis samtidigt som han fångar, förstår, översätter och förmedlar från kommunikatörernas perspektiv. Guld värt! Dessutom är han nyfiken på allt – en cool, schysst och kompetent kille!
— Eva Stattin, Vattenfall AB och Universum Communication AB (har anlitat mig vid flera tillfällen)
Du kan inte önska dig ett bättre utifrån-perspektiv än du får av Per Axbom. Han har varit fenomenalt hjälpsam i att delge mig den typ av insikter som bara någon med hans särskilda mix av verklig erfarenhet och naturliga nyfikenhet kan.
— Jason Kirst, coachningsklient
Översatt från engelska
Så som det sades
You can't ask for a better outside perspective than you get from Per Axbom. He's been extraordinarily helpful to me in providing the type of insight that only someone with his particular mix of real-world experience and natural inquisitiveness can.
Axbom har som konsult tillfört nyckelkompetens i olika webbprojekt de senaste åren. Han har suttit med som stöd och vägledare i utvecklingsprojekt samt agerat rådgivare i olika webbstrategiska frågor.
Per Axbom har under det senaste året hjälpt oss att utveckla olika tjänster för att säkerställa att personer som utsatts för brott får information om sina rättigheter. Per har i detta arbete inte bara varit kunnig och kreativ utan även djupt engagerad. Vi är mycket nöjda med hans arbete och kan varmt rekommendera honom!
— Magnus Lindgren, generalsekreterare, Stiftelsen Tryggare Sverige
Vi anlitade Per för en översyn av vår webstruktur samt rekommendationer avseende förbättringar med avseende på användarvänlighet, navigation och tydlighet. Per var en enormt kunnig och effektiv resurs och levererade input av allra högsta kvalitet som varit av högsta värde i vårt förändringsarbete.
Per fick ”högsta betyg” av universitetets webbredaktörer och redaktörer för sociala medier vid en internutbildning som gavs inom Stockholms universitets kommunikationsnätverk.
— Marie Jackalin, huvudredaktör för su.se, Stockholms universitet
Jag har anlitat Per vid ett flertal tillfällen som sakkunnig, när vi i våra nätverk för ägarledare har berört social media och kommunikationsstrategi som temafrågor. Pers styrka och förmåga är att han lyssnar, reflekterar och sakligt delar med sig av sin kunskap. Att han dessutom gör det med en ödmjuk framtoning ökar hans trovärdighet att förmedla värde.
Den makt vi har som digitala kreatörer är betydande, liksom risken för skada. Genom att ta ansvar för vår makt kan vi inte bara mildra negativ påverkan utan också bygga kunskap för att utveckla våra digitala tjänster på nya och omtänksamma sätt.
— Per Axbom, utbildningsmaterial
Översatt från engelska
Så som det sades
The power we wield as digital creators is significant, as is the potential for harm. By taking responsibility for our power we can not only mitigate negative impact but also build knowledge for advancing our digital services in novel and caring ways.
Rätt frågor för moralisk styrning i varje steg av designprocessen. The Trouble Diamond gör etisk bedömning till en naturlig del av dubbeldiamanten, med en fråga per steg. Finns att ladda ner som PDF eller högupplöst bild att sätta upp på väggen. Bild och text finns bara på engelska.
Läs mer
Upptäck: Vilka pratar vi inte med? (Who are we not talking to?)
Definiera: Vilka behov förstod vi inte? (What needs did we not understand?)
Utveckla: Vad misslyckades vi med att kommunicera? (What did we fail to communicate?)
Leverera: Vilka inkluderar vi inte? (Who are we not including?)
Använd den i retrospektiv, workshoppar och sprintplanering, och dokumentera svaren som en del av leveransen för att styra framtida arbete.
Visa större: Problembild brottshanteringEtt diagram över tid: behoven (orange) stiger brant förbi ”idag”, medan resurserna (blått) bara växer långsamt.
Visa större: Poliser vs invånareEn stor blå cirkel full av svarta prickar med några gröna i kanten, och en ensam röd prick utanför.
Visa större: Den riktiga frågan”Den riktiga frågan borde vara: Hur använder vi sociala medier för att bekämpa brott?”
Visa större: Kombinationer”Transparens + visualiseringar = sant”.
Visa större: Poliser och invånare tillsammansTvå överlappande cirklar: en mindre full av gröna prickar möter den stora med svarta prickar – poliser och invånare tillsammans.
Visa större: Filmbild: brottstriangelnUr förklaringsfilmen om situationell prevention: en triangel med tre villkor för brott – motiverade gärningspersoner (två inbrottstjuvar), lämpliga objekt (ett hus, en kvinna, en bil) och avsaknad av kapabla väktare (en övervakningskamera, en väktare).
Visa större: Filmbild: social preventionEn nedgången skolgård med krossade fönster, klotter och skräp, ungdomar på en bänk och en inbrottstjuv som springer förbi – under rubriken ”Social prevention”.
Visa större: Filmbild: fotbollsliknelsenEn frispark på en fotbollsplan: försvarsmuren smyger fram medan domaren tittar åt ett annat håll.
Visa större: Filmbild: en enkel förändringSamma frispark, nu med en linje sprejad på gräset från en sprejburk i en trollhand – en liten förändring i situationen som löser problemet utan fler domare.
Visa större: Filmbild: en checklista för preventionEn figur bockar av en checklista bredvid brottstriangeln, signerat Tryggare Sverige.
Ny webbplats, nya kanaler i sociala medier och utbildning av teamet, och sedan ansvar för alla digitala medier under Almedalsveckan.
Läs mer
Tog fram en helt ny WordPress-baserad webbplats och nya konton i sociala medier (2011)
Utbildade teamet som sköter alla kanaler, både i hanteringen och i de strategiska valen vid publicering
Ansvarig för digitala medier under Almedalsveckan i Visby, inklusive livesändning av organisationens samtliga sex seminarier (2012)
En animerad förklaringsfilm om situationell prevention – nya lösningar på gamla problem (2015), publicerad på stiftelsens YouTube-kanal.
Intervjuad på säkerhetsmässan SKYDD i september 2012 om sociala medier och brott.
Hjälpte till att utveckla tjänster som säkerställer att personer som utsatts för brott får information om sina rättigheter
Föredrag på stiftelsens årsmöte i februari 2012: ”Trygghet och sociala medier”
2014–2018: löpande utveckling, support och strategi för stiftelsens digitala tjänster – bland annat digitala aktiviteter under Almedalsveckan, en webbplats för onlinekurser (2014) och upplägget för en podd (2015)
Visa större: En fråga till publiken”What percentage of Universum users are coming from search engines?”, med kryssrutor för 10, 30, 50, 70 och 90 procent.
Visa större: Den långa svansenEn grön dinosaurie som diagram: antalet resultat är högt för generella sökord och planar ut mot mer specifika.
Visa större: Checklista för rubrikerDe viktigaste sökorden först, eftersom människor bara läser de första orden i listor; begripliga utanför sitt sammanhang; förutsägbara, eftersom människor vill veta vad de får när de klickar.
Visa större: SEO + användarcentrerad text = ♥Sammanfatta i ingressen, en idé per stycke, korta sidor, betydligt fler mellanrubriker än i tryck, använd punktlistor.
Visa större: Vanliga sätt att variera sökordSingular eller plural, ändrad ordföljd, synonymer och förkortningar, sökordstillägg.
Visa större: Vad lärde du dig?Skriv ner 1–2 saker du ska börja göra, 1–2 saker du ska sluta göra och 1–2 saker du ska fortsätta göra.
Anlitad som extern föreläsare när Universum ville utveckla hela organisationens arbete med sökordsoptimering och att skriva för webben: utbildning för omkring 40 personer, på plats i Sverige och via länk till de andra marknaderna.
Läs mer
Alla som tillförde innehåll till Universums karriärsajter bjöds in – redaktioner, onlineteamet, promotion med flera – för att bygga en gemensam kunskapsplattform och gemensamma mål.
25 maj 2011: en inspirationsföreläsning och workshop om SEO. Planen var att följa upp med brainstorming i grupper för att vaska fram de sökord som var värda att arbeta med, en prioriteringsomröstning och en lathund för hur man arbetar med de valda orden.
17 augusti 2011: en uppföljande workshop efter sommaren, en del av en plan för löpande förbättringsarbete där alla fortbildas i SEO.
Visa större: Affisch: Digitalt innehåll som inkluderarA4-affisch: nio punkter för digitalt innehåll som inkluderar, för webb, appar och alla andra sätt att läsa, lyssna, se och använda digitalt innehåll. 1 Finns tillgängligt i textformat på en webbsida – undvik PDF:er. 2 Erbjuder alternativ till information i bild, ljud- eller filmklipp: textade och syntolkade filmer, transkriberade ljudklipp samt bilder och diagram beskrivna i text. 3 Är uppbrutet i hanterbara mängder med bearbetad struktur och tydliga rubriker. 4 Har ett vårdat och enkelt språk – undvik metaforer och liknelser som kan förvirra. 5 Förutsätter ingen förkunskap hos läsaren och hänvisar inte till annat innehåll utan att länka dit. 6 Har tillförlitliga kontraster – se upp med bildplattor i filmklipp. 7 Förtydligar siffror och skapar sammanhang genom förklarande text (1 av 20 personer har dyskalkyli). 8 Har tydliga knapp- och länktexter som förklarar sin funktion och vart de leder. 9 Erbjuder olika alternativ till kontakt.
Visa större: Bild: Tillgänglighet och konsten att bry sig om människorTitelbilden till föreläsningen om tillgänglighet, ”Tillgänglighet och konsten att bry sig om människor”.
Visa större: Bild: Vem fick rösta?En tidslinje över när den allmänna rösträtten i Sverige faktiskt blev allmän: 1921, 1937, 1945 och 1989, där varje år stryks över i tur och ordning.
Visa större: Bild: Bestående, temporär, situationellEn tabell över funktionsnedsättningar som är bestående, temporära eller situationella – till exempel blind, starr och distraherad, eller icke-verbal, strupkatarr och bullrig miljö.
Visa större: Bild: Atkinson HyperlegibleTecknen B8 1Iil visade skarpt och suddigt, som visar hur typsnittet Atkinson Hyperlegible håller isär tecken som liknar varandra.
Visa större: Bild: Simulerad synnedsättningEn sida från Uppsala kommuns webbplats visad med simulerad synnedsättning och förstoring.
Visa större: Bild: Rätten till tillgång”Rätten att det ska ’se snyggt ut’ är inte större än rätten att över huvud taget få tillgång till informationen.”
Visa större: Bild: Design ThinkingTitelbilden till föreläsningen om design thinking: Design Thinking, Service Design, Experience Design, 6 februari 2023.
Visa större: Bild: Lillian GilbrethLillian Gilbreth, världens första industriella psykolog, och hur tidsstudierna övergick till att handla om att förbättra upplevelsen av arbetet.
Visa större: Bild: PekskärmarEn vägg med röda paketskåp med pekskärmar – ett exempel på problemet med pekskärmar.
Visa större: Bild: Design thinking-processenSju steg: lyssna/observera, tolkning/analys, förstå perspektiv, idéskapande, prototyp, test och leverans, med frågor för varje steg.
Visa större: Bild: Dubbla diamanten, moraliska dilemmanDubbla diamanten med etiska frågor: vem pratar vi inte med, vilka behov förstår vi inte, vad missar vi att kommunicera, vem inkluderar vi inte?
Visa större: Bild: Utforska behovFyra sorters frågor: öppna, djuplodande, bekräftande och lösningsorienterade.
Visa större: Bild: En användarresa i UppsalaLappar som kartlägger resan för någon som just flyttat till Uppsala och vill hitta närmaste återvinningsstation.
Framtagning av utbildningsmaterial, inspirationsföreläsningar och strategier för digitalt tillgänglighetsarbete inom Uppsala kommun.
Läs mer
Inspirationsföreläsning om tillgänglighet på kommunens Kafé kommunikation (januari 2023)
En längre föreläsning om design thinking, också på Kafé kommunikation (februari 2023), och en workshop i design thinking
Två infografiska A4-affischer: vanliga utmaningar att tänka på, och nio punkter för digitalt innehåll som inkluderar
Dokumentation om arbetssätt för att hantera tillgänglighet
Stöd och rådgivning i utformning av arbetssätt och användarinvolvering
Mallar som stöd i arbete med utformning av webbplatser för att uppfylla krav på tillgänglighet
Ett känslosamt föredrag på UX Copenhagen 2020, som hölls online på grund av covid. Det börjar i en berättelse om övergrepp – pennalism på en internatskola – och systemen som stöttar dem. Som designer har vi makten att göra övergrepp; hur medvetna är vi om när det händer? Och vad kan design lära av medicinsk etik?
Läs mer
En vanlig missuppfattning: att ett etiskt förhållningssätt hämmar innovation. Även medicinsk etik uppmuntrar risktagande – och innovationen inom området blomstrar.
Lärdomar från medicinsk etik: behandla inte alla användare lika, ta risker med användarnas uttryckliga samtycke, ge människor självbestämmande att fatta medvetet dåliga beslut, och var öppen med det okända.
Videon här är ett fyra minuter långt utdrag; hela föredraget säljs av UX Copenhagen, och min fullständiga text finns gratis på axbom.com.
Ett blixttal på UX Open, en okonferens för UX-communityt i Stockholm, den 16 oktober 2015 – ett av 16 blixttal inför fler än 180 deltagare. Starten för sagoföredraget: när vi designar bort alla hinder kan vi sluta hjälpa människor att välja det som är bäst för dem.
Läs mer
Rödluvan köper en grön luva med tre enkla klick hos Ulfs luvor – och upptäcker först efteråt kostnaden och den sena leveransen. Sajten fungerar, testerna går igenom, konverteringen är toppen. Så varför är hon ledsen?
Föddes ur en gnagande känsla av att när man gör tekniken allt lättare så uppmuntrar man ibland beteenden som skadar just den människa man försöker hjälpa – en svår insikt efter 20 år av att förbättra digitala gränssnitt.
Jag höll föredraget igen på UX Open den 20 oktober 2017. Däremellan växte det till den engelska versionen på UXLx i Lissabon (2016) och den fullständiga versionen på WSA-dagen (2018).
Visa större: Goodpods: topp 10-poddGoodpods utmärkelsemärke ”Top 10 Podcast”, med Goodpods hörlurslogga och en pokal.
Grundare, producent och programledare för UX Podcast tillsammans med James Royal-Lawson, 2011–2025. 339 avsnitt och mer än 3 miljoner nedladdningar, med intervjuer med många av den digitala designens mest intressanta tänkare.
Läs mer
Startade på flyget hem från UXLx i Lissabon i maj 2011. Pilotavsnittet handlade om konferensen.
Format: gästintervjuer, länkprogram, temaprogram och snabbt publicerade inspelningar från konferenser som UXLx, Conversion Jam och From Business to Buttons.
Från 2023 en säsong per år, med ett avsnitt varannan fredag. Säsong 3 avslutades i juli 2025.
Ett återkommande tema de senare åren: etik, skada och designerns ansvar.
Med på många listor över de bästa UX-poddarna – från UX Design Institute (etta på deras topp 10) och User Interviews till Designlab, UserTesting, The Fountain Institute och Lyssna, som kallar den ”en av de äldsta och mest populära poddarna i sin genre”.
Rankades vid ett tillfälle som nummer 6 på Goodpods topp 100 genom tiderna bland oberoende poddar i kategorin Strategy.
Kim Goodwin on lessons from many years of healthcare design: design principles that carry across industries, and why designers should be more accountable.
Sometimes we knowingly design for stressful situations, and sometimes our designs are used by people under stress without us expecting it. Katie Swindler, author of Life and Death Design, joins us.
People will abuse our products to hurt, control and stalk others. It’s not an “if”. Eva PenzeyMoog on designing for safety, preventing harm before it happens and helping survivors.
Cyd Harrell on her book A Civic Technologist's Practice Guide: the projects, partnerships and people of civic tech, why the way to succeed there is a way we all ought to work – even in the private sector – and recognising and managing your own privilege.
Amy Bucher, author of Engaged – designing for behavior change, on how psychology influences the design of digital products: behaviours and attitudes, motivation and goals, persuasion, moments and journeys – and why a moment of reflection is sometimes important.
Imagine drawing a concept on a whiteboard and everyone just gets it: that’s a design-infused organization. Jared Spool on the growth stages of UX in organizations.
Organisational culture, or values, is our design medium rather than pixels or code. Kim Goodwin, after her UXLx 2018 talk “Values are the experience”, on how organizations can make the decisions that let great UX happen.
Ett blixttal på User Experience Lisbon i maj 2013: att kasta sig direkt in i att skissa trådmodeller gör att vi sviker användaren och tappar bort det verkliga problemet. Skärmen ska inte pekas ut som det främsta mediet för människocentrerad design – och det är UX-ledarens uppgift att se till att den inte gör det. Inspelat med en iPhone från publiken.
Läs mer
Argumenten för att ta bort design: att gå från att designa gränssnitt till att lösa användarnas verkliga problem med så lite friktion och smärta som möjligt.
UX-yrkesfolk lovar att ta ansvar för hela användarupplevelsen – och gör det sedan inte. En tidig version av mitt resonemang om ansvar, flera år innan mitt arbete med digital etik.
Hölls i Auditorium II; hela föredraget och en del av frågestunden finns med i inspelningen (18 minuter).
Visa större: Titelbild från UXLx:s inspelningTitelbild från UXLx: ett runt porträtt av en leende Per Axbom, med texten ”Per Axbom – Fairy Tale Experiences” mot röd och svart bakgrund.
Visa större: Rödluvan drömmer om en grön luvaRödluvan i sin röda luva bredvid ett torn, drömmer om en ny grön – början på berättelsen.
Visa större: Tre enkla klickEn grön luva, en pil till en korg, en pil till en skriftrulle från ”PreyPal: money owed” – det friktionsfria köpet.
Visa större: Det hon fick veta efteråtEn duva med ett brev, ”confirmation”, staplar av guldmynt, ”shipping + taxes”, och en pumpavagn, ”delivery time”.
Visa större: Så varför är hon ledsen?Rödluvan ser ledsen ut.
Visa större: Hjärnan på autopilotEn färgglad hjärna bredvid en spak märkt ”Auto-pilot”, mellan OFF och ON.
Visa större: Vinsten och reptilhjärnanEtt diagram: vinsten stiger brant ju mer köparen använder reptilhjärnan.
Visa större: Omtanke gör detText: ”Making something easy does not create loyalty. Understanding people's real story does. Patience does. Caring does.”
Visa större: Ur kursRödluvans väg viker av från målet – mormor och Rödluvan i grön luva – via korgen, PreyPal, bekräftelsen, mynten och vagnen.
Visa större: Stunder att tänka efterVägen till målet slingrar sig nu förbi fem autopilotspakar, var och en märkt ”Think.”
Visa större: Var din lojalitet liggerText: ”You must decide where your loyalty lies.” Rödluvan, ”user”, vargen, ”business”, och mormor, ”goal”.
Visa större: Ett samtalPratbubblor. Rödluvan: ”I'm looking for this…”, ”Thanks! I get it…”, ”Ok, I'll do this…”. Vargen: ”We work like this…”, ”You can think like this…”, ”You decide if you move on…”.
Visa större: Lyckliga i alla sina dagarText: ”Only then can we live happily ever after.” Vargen gör tummen upp, Rödluvan i grön luva och mormor ler.
Ett föredrag på UXLx i Lissabon den 26 maj 2016, den engelska versionen av ett föredrag som började som ett blixttal på UX Open i Stockholm: när vi tar bort alla hinder och designar den sagolika upplevelsen kan vi överge vårt löfte om att hjälpa människor välja det som är bäst för dem.
Läs mer
Det var en gång, i landet Bekymmersfri, där Rödluvan köpte en grön luva med tre enkla klick – och först efteråt upptäckte fraktkostnaden och att den inte skulle komma i tid. Webbplatsen fungerade; användbarhetstester och konvertering var lysande. Så varför är hon ledsen?
Den vanliga synen på UX: få användaren från A till B med så mycket glädje som möjligt. Men tvivel, friktion och till och med förvirring kan vara det som hjälper människor fatta bättre beslut.
Argumenten för att lägga till friktion i rätt ögonblick – ”hjärngympa för användarna”, som poddkollegan James Royal-Lawson uttryckte det från publiken.
Under föredraget gick tweets som jag schemalagt i förväg ut automatiskt, med bilder från presentationen och de viktigaste poängerna jag tog upp. Många blev imponerade av det.
Inspelningen, 16 minuter på engelska, kommer från UXLx egen kanal.
Vad andra har sagt
Det här föredraget var så bra! Se till att titta på bilderna.
— Melissa Perri (översatt från engelska)
Ditt föredrag var min favorit. Jag ska försöka hänga med i fler av dina fräscha tankar framöver.
— David Blum, i publiken (översatt från engelska)
Tack för den fantastiska påminnelsen om att friktion inte alltid är dåligt!
Visa större: Mer än 7 000 språk och dialekterEn världskarta full av färgade pratbubblor, och en notis: 98 procent av webbsidorna på internet publiceras på bara 12 språk, mer än hälften på engelska.
Visa större: Bias i rekryteringEn maskin som sorterar cv:n i godkända och underkända medan en streckgubbe tittar på, med rubriken ”Amazon scraps secret AI recruiting tool that showed bias against women”.
Visa större: SpökprojektionEn streckgubbe framför ett mörkt, knotigt träd vars form liknar ett ansikte – med texten ”Ghost projection”.
Visa större: ELIZA-effektenEn person vid en dator som säger ”It really understands me!”, med en dialog från 1960-talets chattbot ELIZA på skärmen.
Visa större: Ansvarsprojektion”Hmm… who is to blame?” En man i kostym svarar ”It's the machine's fault. It's ‘hallucinating’”, medan ingenjörerna säger ”We have no responsibility, unless everything goes well…”
Visa större: Principlism – en modell för tillämpad etikFyra fält: autonomi (”Give people an informed choice”), godhet (”I'm here to help!”), att inte skada (en förbudsskylt) och rättvisa (en gungbräda i balans).
En föreläsning online för Vattenfall den 14 november 2023, via mitt eget företag – tillbaka hos energibolaget där jag var konsult 2005–2010. AI ur ett människorättsperspektiv: vad som kan gå fel, vem som bär ansvaret och hur man säkerställer en trygg och nyttig användning. Föreläsningen var på engelska.
Läs mer
Vems värld AI byggs av: mer än 7 000 språk, medan 98 procent av webbsidorna publiceras på bara 12.
Hur bias hamnar i verktygen, från rekrytering till bildigenkänning – och hur vi projicerar förståelse (ELIZA-effekten) och skuld (”den hallucinerar”) på maskinen.
Principlism – autonomi, godhet, att inte skada och rättvisa – som modell för tillämpad etik, och varför det bygger förtroende att visa ett pågående arbete för trygg och omtänksam teknik.
Bilder och referenslänkar publicerades för deltagarna på learn.axbom.com.
Fem år med ett av Europas största energibolag: användbarhet och tillgänglighet för vattenfall.com och vattenfall.se, och sedan rådgivare åt koncernstab kommunikation kring webbstrategi och sociala medier.
Läs mer
Via Lumano: användbarhetskonsult vid utvecklingen av vattenfall.com: användbarhet, tillgänglighet, content management, skriva för webben, interaktionsdesign och Flash-utveckling (2005–2006)
Via Lumano: benchmarking-undersökning av 20 koncernsajter, med skriftlig rapport och åtgärdsplanering (2005)
Via XLENT: kvalitetssäkring av användbarhet, tillgänglighet och interaktionsdesign vid utvecklingen av nya vattenfall.se, samt utbildningar i publiceringsverktyget (2006–2007)
Via XLENT: rådgivare och beställarstöd inom webbstrategi, user experience, tillgänglighet, webbanalys och sökmotoroptimering; utvärderingar och support till landssajterna; intern utbildare i användarcentrerad webbutveckling (2007–2008)
Via XLENT: rådgivare kring sociala medier, bloggverktyg och community of practice: utredningar, jämförelser, utbildning av personal och rådgivning vid nya sociala tjänster (2009–2010)
Via mitt eget företag, som underkonsult till XLENT: konsulttjänster inom extern webbkommunikation (hösten 2010)
I Halvarsson & Halvarssons Webranking utsågs vattenfall.com till den bästa företagswebbplatsen bland företag med statligt ägande.
Visa större: Designgranskning: påminnelser (2014)Den byggda sidan Påminnelser med Pers rosa kommentarer: mer luft mellan innehållstyper, länketiketter som inte följer den grafiska profilen, och datum som hellre skrivs ut som ”1 mars”.
Visa större: Webbtidboken mot prototypen (2015)Den byggda sidan ”Boka tid” på en testvårdcentral, med Pers blå kommentarer där den skiljer sig från prototypen: utskriftsknappen för långt in, för stor text, fel typsnitt i knappen. Testarens namn är dolt.
Visa större: Fjärrtest av användbarhet med Loop11Resultat från Loop11 för uppgiften ”Boka en tid”: 79 % lyckades, 20 % misslyckades, 1 % avbröt, i snitt 6,8 sidvisningar och 207 sekunder.
Från 2011, via Valtech: en komplett översyn av minavardkontakter.se – e-tjänsterna där invånare loggar in för att ha kontakt med vården – som en del av Virtuell Portal 2.0, nästa version av 1177 Vårdguidens e-tjänster: startsidan, tidbokningen, inloggningen och möjligheten att agera för någon annan.
Läs mer
Mina hälsotjänster (november 2011 – juli 2012), som underkonsult till Valtech: efter analys- och konceptfasen i steg 1 arbetade jag i team Mikro i steg 2 (från december 2011), med pilottjänster i en ny version av minavardkontakter.se – med projektets egna ord ”ett första steg i ombyggnad av MVK-flygplanet medan det är i luften” – medan ett annat team arbetade med ett helhetskoncept för framtiden.
Tillsammans med Anna Leckström tog jag fram projektets backlog med invånarnas behov som användarberättelser – ”Som invånare vill jag … för att …” – från att se alla mina aktuella ärenden och förnya recept till att veta hur min information används och hjälpa anhöriga med deras e-tjänster.
Interaktionsdesign och prototyper för den inloggade startsidan, inkorgen, journalen och läkemedelstjänsterna, tillsammans med ett utvecklingsteam på cirka tio personer som arbetade enligt Scrum.
Ombudsfunktionen: hur en vårdnadshavare kan agera för sitt barn när hen är inloggad.
Workshops, avstämningar med en referensgrupp och användningstester – bland annat ett fjärrtest med Loop11 där ungefär 90 personer försökte boka en tid och 79 % lyckades.
Senare, när tidbokningen byggdes (2014–2015), granskade jag implementationen vy för vy mot prototypen – layout, typografi och WCAG-krav för innehåll som laddas dynamiskt.
Visa större: Digital etik – en mindmap (juli 2020)En färgglad mindmap med ”Digital Ethics” i mitten och grenar för tillämpad etik, digitala utmaningar, det mänskliga tillståndet, hur digitalt skadar, verktyg, ämnen, självreglering, reglering och ägarskap.
Visa större: De många grenarna av fediversum (2022–2023)Ett träd med protokollet ActivityPub som stam, med överlappande cirklar för nätverkande, multimedia, musik, böcker, skrivande och evenemang, med tjänster som Mastodon, PeerTube, Pixelfed, Lemmy, BookWyrm, WriteFreely och Mobilizon – och mindre träd för andra federerade protokoll. Version 3.0, CC BY-SA.
Att rita för att förstå, och för att hjälpa andra förstå: systemkartor, mindmaps och modeller som jag tagit fram och delat fritt – från komplexiteten i att hantera en pandemi till fediversums många grenar. Fler av dem har egna kort.
Läs mer
Systemkartor visar hur faktorer påverkar varandra, så att man kan resonera om konsekvenser i stället för enskilda orsaker.
Under pandemin gjorde jag också en kort film där jag tänker högt om coronaviruset och varför det är viktigt att följa de officiella rekommendationerna – som att stanna hemma när man är sjuk.
Delade öppet – de flesta under Creative Commons – och använda i undervisning, workshoppar och artiklar.
Visa större: Hitta målgruppFlödesskiss: start, sök, avancerad sökning med filter, resultat, och sedan bearbeta resultaten, exportera till Excel eller spara som prospekt.
Visa större: Inloggad startsidaTrådskiss av startsidan efter inloggning: ”Välkommen Karl! Vad vill du göra idag?”, med sparade sökningar och bevakningar.
Visa större: Galaxer i mina braxer!Samma sida med en bekräftelsedialog i rött: ”Galaxer i mina braxer! Vill du radera ’Set volutpat’?” med valen ”Nej, behåll den” och ”Ja, ta bort den”.
Visa större: Lightbox för fler alternativTrådskiss av en lightbox för att välja bilmärken och modeller, med grön ram och en tydlig lista över vad som valts.
Visa större: Designmönster: dölj överflödiga alternativDesignmönster: dölj ”överflödiga” alternativ i dragspelsmenyer.
Visa större: FormulärdesignFormulärdesign: toppställda fältetiketter, ovanför snarare än till vänster – jobba på höjden, inte på bredden.
Nytt gränssnitt för det digitala verktyg som större delen av bilbranschens säljare använder för att kartlägga behov och skicka ut kampanjer.
Läs mer
Skissade ett nytt gränssnitt för säljverktyget (december 2010): flöden för att hitta målgrupp, en personlig startsida, lightboxar i stället för popup-fönster, och designmönster som att dölja överflödiga alternativ och toppställa fältetiketter.
Ett personligt tilltal: ”Försök se texten på sidan som en konversation med användaren. Hur pratar Vroom?” – ända ner till en raderingsfråga som inleds med ”Galaxer i mina braxer!”.
Ledde interna workshops för att fastställa krav och utvecklingsprocesser
Granskade webbstrukturen, med rekommendationer om användbarhet, navigation och tydlighet
Visa större: Agenda för dagenIntroduktionsrunda, målgruppsprofiler, Webbcopy 2.0 – vad är det?, affärsnyttan med webbcopy, skillnader papper och print, utmaningar med webbcopy (inkl. diskussion), väga redundans mot lättillgängligt, rubriker (inkl. övning), skriva för olika engagemang, brödtexten i sina olika beståndsdelar (inkl. övning), driva folk mot konvertering (inkl. diskussion om bilder), SEO, sociala medier, inlänkar (inkl. övning och demonstrationer), checklista för framgång, avslutande diskussion.
Visa större: En målgruppsprofilEn persona, ”Henrik”, med reglage för demografi/egenskaper (ålder, humor, tålamod, utbildning, politiskt intresse, beslutsfattare) och psykografi/beteenden (sociala medier-vana, delar med sig, kommenterar, kritiserar gärna, söker i Google, läser bloggar), samt var (en karta över Sverige), när (må–lö 08–23, jobb/hemma) och hur (Firefox/Chrome, iPhone).
Visa större: Webbcopy 2.0Lager i lager med innehåll i kärnan, sedan presentation, navigation och medium – upprepat för andra kanaler som Facebook och mobilen.
Visa större: ”Men copy är ju bara text?”Sexton rutor med vad copy på webben omfattar: rubriker, artiklar, hjälp- och stödtext, gränssnittscopy, kartor, data, tabeller, produkt- och tjänstebeskrivningar, nomenklatur i menyer, textlänkar, metadata, bildtexter, Flash-filmer, alt-texter, felmeddelanden – och ”mer…?”
Visa större: Hur ger webbcopy affärsnytta?Öka konverteringar: driva folk mot konverteringen. Minska kostnader: hjälp till självhjälp, ökad kundnöjdhet. Öka marknadsandelar: större synlighet i sökmotorer och sociala medier. Öka engagemang: responsiva, personliga texter. Öka organisationens värde: skapa ökad förståelse för verksamheten både internt och externt.
Visa större: 5 viktigaste skillnadernaMellan webbcopy och traditionell copy: hyperlänkar, multimedialt innehåll, möjlighet att få återkoppling, syndikerat innehåll och skärmläsarbeteende.
Visa större: Läsvinkel: 15–30 graderEn siluett som tittar ner på ett papper, i en vinkel på 15–30 grader.
Visa större: Läsvinkel: 85 graderSamma siluett som tittar rakt fram på en skärm, i 85 grader – en av anledningarna till att det är svårare att läsa på skärm.
Visa större: Information overloadEn kurva: beslutskvaliteten stiger med informationsvolymen, når en topp och faller sedan – information overload.
Visa större: Checklista rubrikerKorta, eftersom människor inte läser mycket online. Informationsrika, tydlig summering av måltexten. Framtunga med de viktigaste ämnesorden, eftersom människor ofta bara läser de första orden i listor. Förståeliga utanför sitt sammanhang, eftersom rubriker ofta visas utan texten, som i sökresultat. Förutsägbara, så att användare vet om de gillar artikeln innan de klickar, eftersom människor inte återvänder till sajter som lovar mer än de levererar.
Visa större: Skriva för olika engagemangTre läsare med inget, svagt och starkt intresse, och en pil till de lager en text måste erbjuda: endast titel, en mening, ett stycke, huvudpoänger, delpoänger, detaljintresse, mersmak.
Visa större: Fem steg till framgångsrik webbcopyEn cirkel runt en läsares ansikte: Vad är problemet? Varför är inte problemet löst? Vad är möjligt? Vad är annorlunda? Vad bör du göra nu?
Mellan 2010 och 2011 ansvarade jag för Webbcopy 2.0, en tvådagarsutbildning i att skriva för webben som utbildningsföretaget Ability Partner gav två gånger om året.
Läs mer
Dagen gick från vem du skriver för till hur webben skiljer sig från print, och vidare till rubriker, brödtext, konvertering, sök och sociala medier.
Praktiskt hela vägen: deltagarna intervjuade varandra två och två, byggde målgruppsprofiler och skrev rubriker och brödtext för en ny produkt från den fiktiva banken JUX Bank.
Ett återkommande tema: vi läser annorlunda på skärm – rubriker visas ofta utanför sitt sammanhang och människor läser ofta bara de första orden i listor – så en text måste fungera för läsare med inget, svagt eller starkt intresse.
Presentationen, 111 bilder, finns på Speaker Deck (oktober 2010).
Runt 2009–2012 var webbformulär en av mina specialiteter: den del av en webbplats där besökaren går från fönstershoppare till att faktiskt göra något – köpa, boka, ta kontakt. Jag skrev om dem, gjorde om dem och föreläste om hur man utformar formulär så att fler fyller i och skickar dem.
Läs mer
SEB (2011): seminarium om att optimera webbformulär för konvertering.
Berghs School of Communication (november 2011): föreläsning om upplevelsedesign, mobilt och webbformulär på kursen Digital Management.
Valtech (2012): inspirationsföreläsning om webbformulär.
Januari 2011: lanserade ett gratiserbjudande på bloggen – varje månad valde jag ut ett eller två formulär och gjorde om dem gratis, och publicerade interaktionsdesignen och resonemanget. Bland dem DB Schenkers privatpaketbokning och Veidekke Bostads intresseanmälan för byggprojekt.
För Veidekke kastade jag om processen – flyttade anmälan närmare projektet och komplexiteten längre bort – och förklarade det i en kort film.
Ett föredrag på WSA-dagen den 31 januari 2018: med inspiration från beteendevetenskapen har yrkesverksamma inom digital design blivit allt mer fokuserade på att styra människor till att agera som vi vill. Men när vi tar bort alla barriärer och levererar den sagolika upplevelsen av att kräva minimalt med hjärnkapacitet för att röra sig framåt, så överger vi vårt löfte om att hjälpa människor välja det som är bäst för dem.
Läs mer
Berättat som en saga: Rödluvan i landet Bekymmersfri, som köper en ny luva med ett enda klick – och vad den friktionsfria resan döljer.
Argumenten för att tillföra friktion: att göra tekniken allt lättare kan uppmuntra beteenden som skadar just de människor vi försöker hjälpa.
Föredraget började som ett blixttal på UX Open 2015; jag höll det också på UXLx i Lissabon 2016 och igen på UX Open 2017. Den här inspelningen, 24 minuter, är från WSA-dagen.
Visa större: Så gjorde vi skl.seTre steg på svart bakgrund. Steg 1: Vad behöver besökaren göra på SKL:s webbplats? Steg 2: Hur ska besökaren lösa sin uppgift på enklast möjliga sätt? Steg 3: Hur ser vi till att besökaren får bästa möjliga service?
Visa större: PrototypTre trådskisser i gråskala av samma artikelsida på skl.se, med rubriken ”Viktigt att ge bredband fortsatt hög prioritet” och en karta över Sverige.
Visa större: Kvantitativ data: klicktestEn trådskiss av sidan Evenemang med uppgiften ”Du har nu kommit till sidan för evenemang. Du vill veta vilka kurser du kan gå direkt på webben. Var klickar du?” och röda prickar där testpersonerna klickade.
Visa större: ”Jag lär mig ju snabbt var jag ska in.”SKL:s huvudmeny överst, och en blå pratbubbla med citatet från en av intervjuerna: ”Jag lär mig ju snabbt var jag ska in.”
Visa större: StartsidanRubriken Startsidan och tre pratbubblor från intervjuerna: ”Ja… nej… jättesällan…”, ”jag går nog ganska snabbt förbi…” och ”Tittar inte så mycket där…”.
Visa större: Lyssna på vad folk görTre pratbubblor: ”Man kanske borde…”, frågan ”Är det något du någonsin gjort?” och svaret ”Nej…”.
Den 27 november 2014 berättade Tomas Johansson Haavik, webbstrateg på SKL, och jag om nya skl.se, som jag var huvuddesigner för, och om hur vi arbetade strategiskt med innehåll och design för att ge användarna det de behöver. Sitevision gav oss talarplatsen efter att skl.se utsetts till Bästa offentliga webbplats på Sitevisiondagarna.
Läs mer
Tre steg: vad behöver besökaren göra på SKL:s webbplats, hur kan den lösa sin uppgift på enklast möjliga sätt, och hur ser vi till att den får bästa möjliga service?
Användbarhet betyder inte att allt ska vara enkelt: tusen nålar kan inte alla ligga överst i höstacken. Friktion som vägleder, i stället för att ta bort all friktion.
Startsidan: en stor bild och åtta ingångar. Det första klicket är ett första steg mot en relation.
Kvantitativ och kvalitativ data: ett 60-tal personer klicktestade trådskisserna online, och jag besökte sex personer på deras arbetsplatser. ”Ett klick på fel länk är inte ett misslyckande om användaren upplever att hon fortfarande har kontroll över situationen.”
Lyssna på vad människor gör, inte på vad de säger.
Menyknappen i mobilen placerades där tummen når, i samarbete med Limepark.
Visa större: ProblemetEn anteckningsplatta med rubriken Problem – vården i Sverige: psykisk ohälsa ökar, vårdköerna ökar, och antalet vårdpersonal per invånare minskar.
Visa större: Verksamhet, människa, teknikEtt venndiagram med tre cirklar: Verksamhet, Människa och Teknik. Misslyckas man med tekniken blir lösningen ineffektiv, med människorna blir den oanvändbar, med verksamheten gör den ingen nytta.
Visa större: Målbild – och vad det inte ärTexten Avsedd användning för Stöd och behandling bredvid en medicinflaska, med fyra röda etiketter: inte journalsystem, inte forskningsdatabas, inte schemaläggning, inte självhjälp.
Visa större: GodisbitarnaEn vågig linje från start till mål, med godisbitar ovanför och under – alla idéer som drar projektet bort från målbilden och kostar tid och pengar.
Visa större: Resultatet hösten 2016Tre röda bubblor: mer än 230 vårdenheter, mer än 1 000 patienter och mer än 34 000 inloggningar i månaden (patienter).
Visa större: Alla intressenterFyra äpplen i skivade färglager med etiketter: innehållsägare, nätverksgrupp, referensgrupp, produktägarstöd, produktägare; marknaden, media, politiker, styrgrupp, projektägare; sjukdomstillstånd, administratörer, designers, behandlare; fyra verksamhetssystem och arkitekturråd.
Visa större: Pilot(er)Ett pappersflygplan, en luftballong, ett flygplan och en raket – och ett teleskop. Efter sex månader väntade sig alla raketen, men det som fanns var pappersflygplanet.
Visa större: Nio lärdomarEn slingrande väg med nio skyltar: tydlig målbild; tydligt ansvar för verksamhet, teknik, människor; sitt på samma plats; utvecklingsteamet måste ha rätt verktyg; alla intressenter på lagom avstånd; dela ofta, välkomna återkoppling; aldrig färdig; mys; använd video.
Visa större: Första hjälpenEn första hjälpen-låda och verktygen: inspelning och publicering (Screenflow, Camtasia, CamStudio, Vimeo), planering (StoriesOnBoard), kollaboration (Jira, HipChat, Google Docs, Dropbox) och feedback (Jotform, Typeform).
Med utgångspunkt i utvecklingen av den nya nationella vårdplattformen Stöd och behandling delade jag i oktober 2016 med mig av erfarenheter och tips kring hur man får stora projekt att fungera över tid och bli användarcentrerade på riktigt.
Läs mer
Insatserna: ett nationellt medicinskt informationssystem för 21 landsting, med politiker, jurister och riskanalyser – ”för folk ska inte dö”. Bakom det: psykisk ohälsa och vårdköer som ökar, utan att fler människor kan ge vård.
En tydlig målbild, inklusive vad plattformen inte är: inte journalsystem, inte forskningsdatabas, inte schemaläggning, inte självhjälp. ”Hade vi varit ett journalsystem hade det varit fem år till.”
Beviset: en avancerad, Medium-lik editor som tagit fem–sex månader att bygga skrotades på tre veckor för en standardlösning när förvaltningskostnaden blev tydlig – möjligt tack vare målbilden och en förvaltning som stod redo.
Samma rum: det första projektteamet på plats hos 1177 Vårdguiden, 8–10 personer från sju konsultbolag under tre år. Vi köpte egen router och skrivare när landstingets nät spärrade verktygen. ”Hade vi inte gjort det här hade det varit två år kvar.”
Intressenter på lagom avstånd: produktägare, psykologer som produktägarstöd, referensgrupper, en nätverksgrupp från alla landsting, innehållsägare och en huvudprojektledare som grindvakt. Ett 15-tal integrerade system, och förvaltningen med från start.
Video framför allt: en förklaringsfilm från första workshoppen som spelats tusentals gånger inför möten, varje demo var tredje vecka filmad och publicerad så att alla landsting kunde tycka till, och 47 filmer som nya i teamet tittade på för att komma in i arbetet. ”Då klonar man sig själv.”
Piloter efter sex månader – alla väntade sig raketen men det som fanns var pappersflygplanet. Plus teknikmys och en tajt grupp över företagsgränserna.
Läget hösten 2016: mer än 230 vårdenheter, mer än 1 000 patienter i behandling och mer än 34 000 inloggningar i månaden.
Visa större: Vi är unikaEn wireframe för ”Din webbplats” med bildspel och rubriken VI ÄR UNIKA, texten ”Vi är oerhört unika och särskiljer oss från alla våra konkurrenter. Även om vår webbplats ser likadan ut.” och tre kolumner: Alltid. Tre. Kolumner. Idén lånad, med respekt, från Dave Ellis.
Visa större: Användarens resaEn kurva från start till mål med vägskyltar längs vägen och godisbitar utspridda runt omkring – vårt jobb är att sätta upp skyltarna, men vi har blivit experter på att lägga ut godis.
Visa större: Innehåll definierar struktur”Innehåll definierar struktur.” Bredvid: ”Inte tvärtom!” – med bokstäverna inklämda i en smal ruta.
Visa större: Vad är en innehållsprototyp?”En innehållsprototyp: Ett dokument med det innehåll användaren behöver för att uppfylla sina mål.” Nedanför ett textdokument med startsidans innehåll: Förälder, Sjuk, Arbetssökande.
Visa större: EgenskapernaLappar runt ett dokument: utgår från riktiga behov, är snabb och kostnadseffektiv, hittar inte på egenskaper, måste inte passa en struktur, gör att vi jobbar iterativt med innehåll, förstås av alla, är tillgänglig för alla att bidra (även användare), är guld värd för en visuell designer, är framtidssäker – stöd för tillgänglighet, plattformsoberoende, mobile first.
Visa större: Till och med en tweet”En innehållsprototyp kan användas för en webbsida, en app… ja, till och med en tweet.” Samma syfte och målgrupp, och tre versioner av texten som blir tydligare för varje varv.
Visa större: Syfte, värde och nyttaSidhuvudet i en innehållsprototyp: sida, syfte, för vem, vad personen vill göra, budskap, vad som ska hända, värde som erbjuds, mätbar nytta för organisationen och senast uppdaterad – ovanför sidans innehåll.
Visa större: Innehållet funkar överallt”Genom att först ta fram bra, strukturerat innehåll tillgodoser du den minsta gemensamma nämnaren i sättet som användaren konsumerar innehållet, vare sig det är en liten skärm, en textläsare eller en TV. Innehållet funkar överallt.”
Visa större: Från prototyp till formMin idéprototyp på enwebbsida.se/fk byggd från innehållet: Försäkringskassans fyra områden Förälder, Sjuk, Arbetssökande och Funktionsnedsättning som stora klickytor med var sin färg.
Visa större: Ditt innehåll kommer förändras”Med en innehållsprototyp jobbar du kollaborativt, iterativt, inkluderande, generöst och genomtänkt. Innehållet kommer inte först eller sist, det händer hela tiden – det är innehållet som är din verksamhet. Innehållet visar din avsikt.”
Om problemet med att ta fram visuell design innan innehållet är klart, så att innehållet måste pressas in i en illasittande kostym. Lösningen: börja med en innehållsprototyp som ger underlag för den grafiska formen. I september 2016 visade jag hur långt man kommer genom att, tillsammans med alla intressenter, arbeta enbart med text som designmaterial.
Läs mer
Jag inledde på lorem ipsum. Ingen spelar in Stranger Things och lägger till dialogen efteråt, och ingen bygger GTA utan manus. Ändå godkänns, byggs och testas webbplatser ofta innan någon har skrivit ett ord.
Användarens resa behöver vägskyltar, inte godis – puffar, ikoner och annonser som distraherar. Som en agilityhund som går vilse bland godbitarna.
Innehåll definierar struktur, inte tvärtom. Annars får man högerspalter som redaktörer måste fylla bara för att sidan ska se balanserad ut.
Innehållsprototypen: ett gemensamt dokument, gärna i Google Docs, med det innehåll användarna behöver för att nå sina mål. Snabb, billig, begriplig för alla och testbar med användare – och bra för tillgängligheten, med mobile first på köpet.
Syfte, budskap, värde och nytta skrivs överst på varje sida, och texten skrivs om iterativt – som när jag förbättrade en tweet live från scenen.
Ett genomarbetat exempel med Försäkringskassans innehåll: design som förstärker innehållet i stället för att fyllas med det. Färg i stället för ikoner för områdena, hela nyhetsrubriker och stora klickytor i mobilen.
”Det finns alltid innehåll” – den gamla sajten, konkurrenternas, eller börja skriva. ”Om man inte har en avsikt och kan kommunicera det i text, då är man bara väldigt duktig på att slösa pengar.”
Min första podd (2007–2008): intervjuer med internet- och designprofiler om hur man skapar bättre upplevelser på webben. Producerad och mixad av mig.
Läs mer
Första avsnittet var en intervju med en idol, Brandon Schauer från Adaptive Path – byrån som gått i bräschen för allt vad Experience Design heter.
I avsnitt 5 ringde jag Don Norman, som myntade begreppet user experience. Han gav mig sitt faxnummer i stället för telefonnummer – en ironisk användbarhetsmiss i sammanhanget.
Andra gäster var Jonas Hombert (JayCut) i avsnitt 2, där Anna Simon var med som medprogramledare, Niclas Bergström (ReadSpeaker), Simon Sundén om sökmotoroptimering efter min omdebatterade artikel i Computer Sweden, och Ted Valentin.
Det jag upptäckte: förmånen att ha en ursäkt att ringa upp och prata med människor som inspirerar mig.
En intervju med Don Norman, professorn, företagaren och författaren som myntade begreppet user experience, inför hans keynote på Business to Buttons i Malmö. Jag avbröt ett kundmöte för att hinna ringa Chicago.
Efter min omdebatterade artikel om sökmotoroptimering i Computer Sweden: ett samtal med Simon Sundén om sökmotoroptimeringens utveckling och hur den förhåller sig till resten av branschen.
Ett samtal med Niclas Bergström, vd på ReadSpeaker, med många exempel på hur uppläsningstjänsten används till nyttiga saker som varit svåra att förutse.
Om konferensen From Business to Buttons, Slayerments 12 steg till en Webb 2.0-webb och en intervju med Jonas Hombert om videocommunityn JayCut. Tillsammans med Anna Simon.
Visa större: #2 Pixel says helloFour panels. An impala (African antelope) speaking with an elephant.
Panel 1. Impala: It’s creepy how all the shops seem to know what I’m looking to buy.
Panel 2. Elephant: Is that an ant on your back?
Panel 3. Impala: Yeah, they asked for a ride between stores.
Panel 4. Close-up on the ant. It is wearing a headset and lightning is buzzing around its antennae, as if its communicating. The ant waves and says: What’s cookin’ good lookin’? Call me Pixel.
Visa större: #3 Dodgy-Coin investorFour panels. An impala (African antelope) speaking with an elephant.
Panel 1. Impala: Vlad is telling me to invest in Dodgy-Coin before it’s too late.
Panel 2. Elephant: Do you understand how Dodgy-Coin works or why it’s worth anything at all?
Panel 3. Impala: No.
Elephant: Why do you think Vlad is telling you to hurry?
Panel 4. Vlad the vulture is standing in a tree above them, talking on the phone. He is saying: ”Mom? I need to borrow some more money.”
The impala answers the elephant: ”Love?”
Visa större: #4 A familiar faceFour panels. An impala (African antelope) ”Pala” speaking to an elephant, ”Ellie”.
Panel 1. Pala wearing a shirt with many different deer faces.
Pala says ”Check out my new shirt, Ellie. I’m taking a stand against facial recognition.”
Ellie says ”Nice.”
Panel 2. Ellie standing under the sun. She says ”So the idea is that the system will be confused by all the different faces?”
Panel 3. Pala responds ”Exactly! Well I’m off to a concert now. Smell you later!”
Ellie says ”Bye”
Panel 4. Pala standing in a jail cell speaking into a phone on the wall. It’s night-time.
Pala says ”Uhm, Ellie, can you come bail me out? One of these faces was wanted for jaywalking…”
Visa större: #5 Autonomous droneFour panels. An impala (African antelope) speaking with an elephant. A drone with a camera is hovering above them.
Panel 1. Impala: Check out my new autonomous drone that can follow and take pictures of me!
Panel 2. Elephant: Can it decide not to take pictures of you?
Impala: Uhm, no?
Panel 3. Elephant: So not very autonomous then… and where do the pictures end up?
Panel 4. The drone says ”Smile!”. In the sky in the distance one can also now see a communications satellite.
The impala looks surprised at the reader.
Visa större: #6 Bird migrationFour panels. An impala (African antelope) speaking with an elephant. Three birds are standing on the elephant's back. The birds are visually similar to the Twitter logo. More birds are hovering in the sky above them.
Panel 1. Impala: Hey Ellie, what's with all the birds?
Panel 2. Elephant: As far as I can tell, they're all migrating because of climate change...(Above the birds' heads are symbols for exclamation mark, question mark and a lightning bolt)
Panel 3. Impala: Wow, so the weather is forcing them here?
Elephant: Well... not exactly.(Above the birds' heads are symbols indicating that the birds are cursing)
Panel 4. One bird to the other birds: And he's firing everyone but the kitchen sink!
A tree with a vulture standing on a branch and speaking on a phone is also now visible in this panel.
The vulture says: Good news mom! It's okay to harass snowflakes on the birdsite again.
Visa större: #7 Blue checkmarkFour panels. An impala (African antelope) speaking with an elephant.
Panel 1. Impala: Vlad fired everyone in human rights and ethics at his company.
Elephant: Yes, and the people in PR, and his lawyers, resigned.
Panel 2. Impala: Wow.
Elephant: It makes you wonder who the consumer protection lawyers will meet with…
Panel 3. Vlad the vulture is revealed to be standing in a tree above them, talking on the phone.
Vlad: Mom? I could really use your help on Monday. I can pay for your blue checkmark.
Panel 4. Vlad is still on the phone.
Vlad: Yes mom, I know it’s a white checkmark on a blue background.
Expressions on the impala and elephant remain unchanged.
Visa större: #8 Accountability outsourcingFour panels. An impala (African antelope) speaking with an elephant.
Panel 1. Impala: It's a relief I don't need to take responsibility for my decisions anymore!
Panel 2. Elephant: How do you mean?
Panel 3. Impala: Well, yesterday I told my girlfriend to make like a tree and leave.
Elephant: Oh no, what did she do?
Panel 4. Impala: Well, I don't know. The AI told me to, so no energy wasted on that decision!
Elephant: !!!
En fri, oberoende serie som jag tecknade och publicerade på egen sajt från maj 2022 till juni 2023: impalan Pala och elefanten Ellie pratar om teknik, medan gamen Vlad tittar på från ett träd. Åtta stripar i fyra rutor – var och en med fullständig bildbeskrivning – om övervakning, krypto, ansiktsigenkänning, ”autonoma” prylar, fågelsajten och AI. Striparna är på engelska.
Läs mer
Publicerad i kronologisk ordning på egen sajt och via e-post – ingen algoritm, inga spårare, inga annonser.
#1 Vlad the know-it-all · #2 Pixel says hello · #3 Dodgy-Coin investor · #4 A familiar face · #5 Autonomous drone · #6 Bird migration · #7 Blue checkmark · #8 Accountability outsourcing.
Bildbeskrivning
Four panels. An impala (African antelope) speaking with an elephant
Panel 1. Impala: How did Vlad see my chat conversation? It was peer-to-peer encrypted.
Panel 2. Elephant: Did anyone take a screenshot of the conversation?
Panel 3. Impala: It was peer-to-peer encrypted…
Panel 4. A vulture is revealed to be sitting above them in a tree, controlling a camera on a tripod. The impala looks straight at the reader. The vulture says: Dude…
Visa större: Workshoppens titelbild”Mostly Harmless – Design for digital with a conscience. A workshop by Per Axbom.” World IA Day Zürich, 22 februari 2019.
Två dagar på World IA Day Switzerland, 22–23 februari 2019, med det globala temat ”Design for Difference”: lunchkeynoten ”So… you think you’re a good person” på Zürcher Hochschule der Künste, och halvdagsworkshoppen ”Mostly Harmless: Design for Digital with a Conscience” dagen innan. Tillsammans med Sarah Barrett och Jorge Arango, som höll de andra keynoterna.
Läs mer
Keynoten: varför vi människor fattar dåliga beslut, hur empati ibland kan vara vår fiende, och praktiska metoder för att föra in moraliska bedömningar i besluten – genom att väga positiv och negativ påverkan styr vi inte bara effektivitet utan också måluppfyllelse.
Workshoppen: praktiska övningar för etiskt, hållbart och inkluderande tänkande i designprocessen – att slutföra en uppgift kontra att nå ett mål, att ta hänsyn till dem man inte designar för, och varför ett till synes smärtsamt val i dag kan löna sig senare.
Deltagarna arbetade med mallar och övningsblad ur en arbetsbok, bland annat Inclusive Panda.
Min talarpresentation berättade var det började: som UX lead för Sveriges nationella plattform för behandling via nätet insåg jag att patienter kan lida medan designer går fria från ansvar.
Vad andra har sagt
Tack för att du påminde mig om varför jag valde det här jobbet.
Ett föredrag – eller snarare en tirad – om etik på STIMDI:s kväll för World Usability Day i Stockholm den 10 november 2016, om det etiska ansvaret hos dem som arbetar med UX. Två minuter efter att jag gått av scenen tilldelades jag STIMDI:s stora pris.
Läs mer
Hölls medvetet utan bilder: ett experiment i hur full närvaro med publiken påverkar hur budskapet tas emot. Det kändes personligt utlämnande – och gav en ökad samhörighet med alla i rummet.
Sammanflätat av berättelser: etiketterna vi sätter på människor (”användare”), att ha blivit utsatt för ett drev på nätet efter artikeln ”Sökmotoroptimering är alltid fult”, psykologi och nudging, coaching, hållbarhet, påverkans paradox, förändring och frihet.
Jag återpublicerade senare mina anteckningar till föredraget som ”Design som lyssnar till hela människan”.
Visa större: 118 100: granskning av startsidanSkärmdump av 118 100:s startsida från 2008: den blå och orange 118 100-logotypen, menyn Sök, Branscher, Svar på allt, och ett sökfält med rubriken ”Sök nummer och adresser till personer och företag”. Per har strukit under exempelraden under fältet med rött: ”Exempel: Pizzeria Malmö, Hundbutik Stockholm, Åke Olsson Växsjö”.
Visa större: 118 100: sökfältetSamma startsida med ”Pelle” skrivet i sökfältet. Per har ringat in fältet och rubriken med rött och skrivit ”liten text?” med blått under.
Visa större: 118 100: en företagssidaDel av en företagssida. En ruta med finansiell information (organisationsnumret dolt här) med omsättning 201 tkr, 1 anställd och en genomsnittlig månadslön på 3 000 kr, som Per har strukit under med ett utropstecken. Nedanför en lista med rubriken ”Andra ord i brancherna” där Per skrivit ”felstavning” med rött bredvid ett inringat ord, och en lista över företag som andra också tittat på – samma Stadium Drottninggatan tre gånger i varje lista.
Visa större: Webbplatsen 2011: översiktÖversikt: ”group” överst – affärsidé, ledning, jobb, kontakt; ”om ’affärsidé’ blir för lång kan vi eventuellt dela upp sidan med värderingar och organisation”. Under den fyra sajter: strategy stockholm (+ in English), strategy oslo (bara på norska), business integration och technology, var och en med tjänster, projekt, jobb och kontakt.
Visa större: Webbplatsen 2011: en tjänstesida, kommenteradSkiss av en tjänstesida för XLENT Business Integration, med pratbubblor: ”Sida med affärsidé kan ligga längst ner under tjänster. I första hand är vänsterkolumn på startsidan till för affärsidén”, ”Vänsterkolumnen är vikt för navigering. Antalet ’områden’ i princip obegränsat. Subnavigering tillåtet (ej fler än 3 nivåer)” och ”Fri yta för kontaktperson, banners/puffar. Finns inget content skall det vara bilder, alternativt väljer man en mall med full bredd utan högerkolumn. Ej långa texter, endast korta tydliga budskap.” En kontaktruta är suddad.
Visa större: Webbplatsen 2011: sex sidmallarSex sidmallar som trådskisser i blå och grå block: group start / contact persons, unit start, unit start / wide content, header + sidebar, sidebar, no header, och page with map.
Visa större: Ur mitt föredrag 2009: från fokus till omfattningBild ur Pers XLENT-föredrag 2009: en stor pil genom fyra steg – fokus (vad är vårt att göra?), definition (vad skapar vi?), kundvärde (vilket värde ger det?) och omfattning (hur ska vi leverera?) – ovanför en rad: bestäm mål och mätmetod, definiera webbaktiviteter, lansera webbaktiviteter, mät resultat.
Konsult på XLENT 2006–2010, och sedan anlitad som fristående konsult för strategi och interaktionsdesign av koncernens nya webbplats (2011).
Läs mer
118 100 (2008): en nummerupplysningstjänst – central roll för kvalitetssäkring av användbarhet och interaktionsdesign när tjänsten utvecklades för nätet. Jag beställde användbarhetstesterna och medlade mellan utvecklare och användbarhetskonsulter. Skärmdumparna nedan är från min granskning.
Intrum Justitia (2008): förstudie, webbstrategi och beställarstöd för My Money, en sajt för människor med skulder – har ett eget kort.
Handelsbanken (2008–2009): förstudie och kravarbete för nyutveckling av intranätet och migrering från det gamla – strategiworkshop, intervjuer, fältstudie på bankkontor och enkäter om användarnas beteenden och behov. Resultatet: en ny informationsstruktur, genomarbetade principskisser, ett designgrid och en primär persona som användes för att säkerställa rätt prioriteringar i struktur och design.
Sharp Electronics (2008): rådgivare inom webbstrategi, samt interaktionsdesign och webbutveckling i open source-verktyget Drupal
ABF (2009): rådgivare inom användbarhet och tillgänglighet (WCAG) vid utveckling av ny webbplats
XLENT:s nya webbplats (2011), som fristående konsult: ett koncept för en gruppsajt med egna satellitsajter för affärsenheterna – XLENT Strategy i Stockholm och Oslo, XLENT Business Integration och XLENT Technology. Mål och målgrupper (i första hand rekryteringsmarknaden), struktur, url-strategi för sökbarhet, karriärstrategi och bildmanér, kommenterade skisser av sidorna och sex sidmallar – presenterat i februari 2011. Enligt Internet Archive lanserades den nya sajten under 2011 med konceptets struktur: en gruppstartsida som leder till de fyra enheterna, på adresserna från url-strategin (xlent.se/strategy-stockholm, /strategy-oslo, /business-integration och /technology).
Föredrag under XLENT-åren: ”Bygg din webbplats med flit, inte av misstag” på konferensen Webbplatser som driver affärer (maj 2009); ”Long Tail i social media” på ett frukostseminarium i XLENT:s regi (augusti 2008); ”Web trends, social media, viralmarketing” (oktober 2008), om företags närvaro på nätet och marknadsföring online, bland annat historien om min kritiska artikel om sökmotoroptimering; och ”Public Service – introduktion till den sociala webben och morgondagens utmaningar” (december 2009).
